Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Riksdagen 1875 - Civila konungar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och ämiralsuniform, som det skulle vara att i bisköpsskrud
anföra fältmanövrer?
Djupt förgripliga tankar hava i det ovanstående blivit
uttalade. Detta blir nog omdömet hos var och en, som i
vår tid — av fruktan för republik och socialism — blivit mer
och mer släpphänt, att icke säga reaktionär, i fråga om
sant konstitutionellt-monarkisk utveckling.
Betraktom likväl Europas samtliga länder, huruledes
utilitarismen hotar att taga överhand; huru en feberaktig
själsspänning råder under avvaktan på fientliga anfall; hur
man utmattar sig med vakande och omgärdar sig med
försvarsmedel; med ett ord, huruledes man håller på att
»försvara ihjäl sig»!
Är det månne från folken själva allt detta utgår?
Är det icke långt mera från furstarna., vilkas maktbegär och
fåfänga Sätta folken i harnesk mot varandra? Först efter
att hava hetsats att ömsesidigt göra varandra så mycket ont
som t. ex. Tyskland och Frankrike nu senast, har återigen
ett gammalt nationalhat uppstått.
Men ett dylikt kan icke bestå folken emellan — utan
att tid efter annan genom nya krig erhålla ny näring — så
välsignat stor är fredens, sanningens och frihetens helande
förmåga.
Må vi blott anföra de nu förändrade tänkesätten i Sverige
och Ryssland, i England och Frankrike, under det
national-hatet åter uppflammat mellan Frankrike och Tyskland efter
ett krig, företaget till följd av ifrågasatt tronbestigning av
en hohenzollersk prins i ett tredje, både för Tyskland och
Frankrike främmande, land nämligen Spanien. Lägga vi
så till den senaste kampen mellan Preussen och Österrike,
dessa båda länders förenade härtåg mot Danmark —
ursprungligen föranlett genom Augustenburgskä furstehusets åtrå
att bli regerande i Schleswig-Holstein — så finna vi att
det ännu i våra dagar är regente r na, som väpna
folken mot varandra.
Vi äro dock fast övertygade att dessa vapen förr eller
senare skola vändas mot dem själva, ifall furstarria
fortfarande, på sätt som nu sker, ävlas att framför allt vara
militärchefer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
