Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i protektionism, som den nuvarande och andra kriser
ha sin djupaste rot utan i krigen, som kräva
milliarder kronor, hundratusentals armar; som förlama
företagsamheten, förgifta våra samhällsförhållanden och
beskugga framtiden. Kunna frid och lugn skapas, då
kommer en ny blomstring. Men slår Europa nu in- i
protektionism, dä kan Sverige ej skilja sig från det hela
och orubbligt fasthälla en princip, det må sedan gä
med Sverige huru som helst. I dessa frågor måste vi
följa efter och ej gå i spetsen. Det enda kloka är att
sätta oss i efterhand och se vad som blir av den
protektionistiska rörelsen, som nu genomgår de stora landen.
Och genom våra årliga riksdagar ha vi nu tillfälle att
snabbt ändra vår kurs.
Under diskussionen om bankreformen betonade
Emil Key det felaktiga i att kalla lantmannapartiets
yrkanden ett »försök att komma åt de enskilda bankerna». Han
ville söka_ höja frågan och låta den framstå, ej som en
eftergift ät en fördom men som ett
erkännande åt en princip: nämligen centralisation i
en enda stark och mäktig stats b aln k, enligt
Erankrikes mönster. De enskilda bankernas stora
förtjänster —r deras liv och’ rörlighet .— erkände han. Men
dock kunde han ej underlåta att instämma i
Montes-quieus sats: de’stora finansiärerna hälla staten uppe
såsom repet den hängde. Gentemot statsekonomerna ville
E. K. sätta en annan makt: folkinstinkten, denna
underbara aningsförmåga, som i vissa stora ögonblick —
bättre än all bokvisdom, bättre än alla teorier träffar
spiken på huvudet i frågor, som kommit pä avvägar.
1869, då lantmannapartiet — d. v. s. folkinstinkten —
vaktade 72 § — som ger riksbanken allena rätt att utge sedlar
— då sade man att denna paragraf skulle bereda landets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
