- Project Runeberg -  Minnen av och om Emil Key / III /
231

(1915-1917) Author: Emil Key, Ellen Key
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

undergång, att den var en skamfläck o. s. v. Nutidens
olycksspådomar komma att gå samma väg till glömskan.
Vi befinna oss visserligen i en avmattningsperiod, men
vi ha åtminstone våra järnvägar kvar. Dessa hade man
kunnat bygga för s v e n s k a pengar, om man ej hade
försummat att bilda ett inhemskt fondsystem. Nu ha de
enskilda bankerna lockat folk till okloka företag, som
gå omkull i stället för att överskotten kunnat brukas till
inköp av statsobligationer.

Slutligen beklagade E. K. att vi redan ha alltför
många indirekta skatter, som drabbade de fattiga.
Den enda rättvisa vägen att återställa finanserna var att
gå framåt på den direkta beskattningens väg.

Emil Key erfor stundom en djup glädje av sitt
inflytande på anslagen. Så t. ex. när han, i främsta rummet,
bidrog att skaffa professor Axel Josephson ett för honom
personligt lönetillägg. Med värme skildrade E. K.
all den glädje Josephson givit svenska hem, dit hans
sångers välljud nått; all den heder studentsången — som
han till stor del skapat — skaffat Sverige i utlandet.
Vid liknande tillfällen lyssnade bönderna ivrigt till Emil
Key, medan de började skocka sig tätt omkring den
mycket lågmälde Carl Ifvarssons plats, när denne talade
i någon storpolitisk fråga.

*



Här är platsen att betona ett viktigt sakförhållande
i lantmannapartiets inre historia. Detta är att, ehuru Carl
Ifvarsson och Emil Key småningom blevo
motståndare — emedan vardera ville leda lantmannapartiet i
sin riktning — så voro de aldrig ovänner. Ingendera
var för den andra osympatisk, ingendera gav den andra

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:21:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/emilkey/3/0245.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free