Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— »Häradshövding Wieselgren,» svarade han mörkt, »har
segrat vida mer än jag; för mig återstår ingenting annat
än att dra mig tillbaka till min omtalade ’lilla vrå bland
bergen’, och från den skall jag fortfarande önska lycka
över mitt fosterland, om än vägarna, på vilken den sökes,
icke äro mina.» — »Jag säger detsamma,» svarade jag,
»ty även jag har stritt på detta slagfält och hoppas slippa
återkomma dit. Men jag hoppas, att Gud än har kvar
lycka och frid för gamla Sverige.»*
*
Under återstoden av riksdagen hade Emil Key åter
ett principuttalande om den utsträckta valrätten och
hans sista anförande i riksdagen gällde avskaffandet av
den personliga skyddsavgiften, emedan dessa
personliga skatter äro de mest orättvisa, eftersom de
huvudsakligen drabba de fattiga och dessutom äro
oproportionerligt stora och godtyckliga i förhållande till
andra skatter.
*
Efter avsägelsen skrev Emil Key ett avsked till sin
valkrets på följande sätt:
»Sedan jag vid 18 riksdagar, därav 17 lagtima, och
en urtima, haft den av mig högt skattade äran att
representera Södra Tjust i riksdagens andra kammare —
vilket uppdrag jag städse så gott jag förstått och
förmått samt enligt mitt samvetes bud sökt att motsvara —
men jag numera hos kungl. bfhde i Kalmar ingivit
ansökan om att från riksdagsmannabefattningen varda
* Även Wieselgren hade då för avsikt att lämna
riksdagen, ehuru han ej kom att sätta denna avsikt i verket.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 22:21:32 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/emilkey/3/0330.html
