Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1 ett ,av de angrepp, som under diskussionen riktades
mot Emil Key, anklagade man honom för löftesbrott,
emedan han icke redan tidigare dragit sig tillbaka till
»sin lilla vrå bland bergen», såsom han sagt sig skola göra
om försvarsfrågan föll. Han svarade med att uppläsa sitt
eget yttrande från riksdagen 1877, där han lovade att
aldrig återkomma till riksdagen — utan stanna i sin vrå
bland bergen — ifall lantmannapartiet icke höll de
genom honom givna löftena, att antaga ett
regerings-förslag, byggt på de grunder hans skrivelse angav och
framlagt helst vid en urtima riksdag 1877. Men
regeringen framlade intet förslag, kallade ingen urtima
riksdag, framlade heller intet förslag vid den ordinarie 1878.
Vad gjorde då lantmannapartiet för att hålla sitt löfte?
Dess ombud hade samlats, hade låtit utarbeta ett förslag,
som andra kammarens flertal 1878 antog. Vad kunde
man mer begära av partiet eller av honom själv i
fråga om uppfyllande av sina löften?
Men inte ens detta svar förmådde avtvinga hans
motståndare i andra kammaren, ett ärligt erkännande åt
Emil Key’s insats i försvarsfrågan. Enskilt kom ett sådant
honom till del.*
Då lantmannapartiets nederlag blivit tydligt, d. v.
s. den 9 juni, sammanträffade Sigfrid Wieselgren med
Emil Key, av vilken han ville taga avsked, innan han
lämnade Stockholm. Mötet skildras av S. W. på följande
sätt:
»Farväl, herr Key,» sade jag och räckte honom
min hand. »Fullständigt segrat har ingendera av oss —
det bör således vara oss lättare att skiljas som vänner.»
* Det följande är meddelat av doktor Oskar
Wieselgren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
