Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
B E FOLKN INGSRÖRBtSEN.
15
Födolsoöfverskottet på hvarje tusental af folkmängden uppgick i
Sverige under senare hälften af 1700-talet till fi-> i årligt medeltal;
under förra hälften af 1800-talet utgjorde det 8-s, och under senare
liälften af samma århundrade 11-6, men har numera sjunkit till
något under 11.
Jämföres Sverige med Nordvästeuropa, framträda följande tal:
Åren 1801/1820...........75 fil 68
> 18-21/1840 ......................10 3 9 8 %
• 1841/18U0...........8-9 10-9 122
» 1861/1880 ......................10’fl 11 7 107
» 1881/1900 ......................11-B 11-5 99
» 1901/1907 ......................12’5 10; 86
Sveriges födelseöfverskott liar alltså stundom stått något högre, stundom
något lägre än Nord Västeuropas; det första var i synnerhet fallet under
perioden 1841/60 med dess missväxter, revolutioner och krig, hvarifrån
Sverige blef jämförelsevis skonadt.
Numera är värt land i det hela något underlägset do öfriga germanska
folken med hänsyn till möjligheten af folkökning. Orsaken är endast och
allenast den låga giftermålsfrekvensen, — skärpt pä grund af de vuxna
åldersklassernas decimation genom utvandringen.
Jämfördt med lCwropa i dess helhet stodo vi i äldre tider ofvanför
medeltalet, — som sänktes af do romanska folkens (egentligen Frankrikes) svaga
nativitet, och Östeuropas höga dödssiffror. Numera har dock Kuropas allmänna
genomsnittssiffra hunnit till 12 promille och däröfver, hvadan vi med våra
knappa 11 promille stå tillhaka äfven här.
livad angår utsikterna för framtiden, torde med ganska stor visshet
kunna sägas, att samtliga germanska folk i vara dagar ha nått. sitt maximum i
fråga om naturlig folkökning, och att en tillbakagång är omedelbart
förestående, där den ej redan inträdt. Väl kunna dödstalen ännu sjunka, men
detta förslår ej längre gentemot den allmänna nedgången at’ födelsetalet. I
fråga om de slaviska folken åter synes ännu finnas möjligheter för en stegrad
naturlig folkökning, trots att denna redan är hos dem betydligt högro än
för de öfriga europeiska folken, eller för närvarande fullt 15 promille årligen.
[-Noruväst-curopu.-]
{+Noruväst- curopu.+} Sverige. Sverige i
Utvandringen. I Bilaga IV ha vi beräknat bela den samfälda
utvandringen från Sverige under de etthundrasextio åren 1749/1908
till 1,443,046 personer; tilläggas de nu kända talen för åren 1909
oeh 1910, når man till 1,402,854. Häremot står en invandring af
351,968 personer.
Af ofvanstående belopp skulle på tidrymden 1749,1850 falla 204,751
emigranter och 102,000 immigranter. Skillnaden mellan dessa bada tal torde fä
anses vara någorlunda riktig, men talen själfva äro endast gissningar, utan
nllt. själfständigt värde. Sä mycket torde dock kunna sägas, att de icke
äro för höga.
Jämförelsevis tillförlitliga äro talen och korrektionsberäkningarna för do
sextio åren 1851/1910, eller den egentliga utvandringsperioden. I nder dessa
1 Sveriges tal, om Nordvästeuropa» - 100.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
