Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÖFVERSIKT. •27
I<r. och 1879 med 7f> mill.. — sistnämnda ar sir ja också årtalet, för den stora
strejken i Sundsvall). I det hela ökades exporten ungefär fram till
sekelskiftet; nu kan den åtminstone i fråga om oarbetade trävaror närmast
betraktas såsom stationär. Våra skogar äro, med nuvarande skötsel, ej i stånd
att gifva synnerligen mer än som redan sker. I någon mån kompenseras
stillaståendet på detta område genom en något ökad export, af trävaror i
arbeta dl skick.
Mycket starkare än för trävaruexporten är ökningen under senare år i
vår järnmalmsbrytning. Här råder stor skillnad mellan tiden före och efter
Xorrbottensgrufvornas öppnande. År 1908 var brytningen uppe vid nära 4:: i
millioner ton, men föll år 1909 igen till mindre än 4 millioner, pä grund
af storstrejken. Ar 1910 tog man igen skadan genom en produktion af ända
till 5Va millioner ton. Såsom bekant är brytningens tillväxt begränsad genom
kontrakt med svenska staten. Produktionen vid de berömda liilbaogrufvorna
är ännu vid pass dubbelt större än vår.
Uppskattade inkomsten af kapital och arbete innehålles i nästa
kolumn af vår tabell. Ett eller annat år företer sänkning, men i stort, sedt
är framåtskridandet märkbart och kraftigt, från lt!3 mill. kronor år 1866
ha vi nu hunnit till öfver 1,250 millioner. I fråga om de restriktioner, som
måste göras vid bedömandet af denna tillväxt, hänvisas till hvad som säges
sid. 20. Erinras ma också, att här ej ingår inkomsten af fastighet, som nog
icke ökats på langl när i samma skala som ofvannämda tal.
Till sist visas, huru uttagningarna nr sparbankerna förhålla sig till
insättningarna nnder olika år. Ilåder stor brist på pengar, stiga
uttagnin-garna öfver insättningarna, såsom skedde åren 1877— 1x79 och äfven stundom
senare. En tid spelade dock äfven räntefoten en roll, i det mycket kapital
togs ur sparbankerna och sattes i andra banker, som hastigare följde med
höjningarna i ränteprocenten än hvad sparbankerna gjorde. Att. sparbankerna
äfven under storstrejkåret. 1909 visade öfverskott af insättningar, ådagalägger
kanske, att sparbanksdelägarna numera förnämligast rekryteras inom
medelklassen äfvensom jordbrukare- och tjänstehjonsklasserna på landet.
Senare hälften af 1860-talet, som för oss svenskar betecknar en
ti<l af sä mycken nöd och lidande, räknas inom världskonjunkturerna
såsom en period af nära nog lysande villkor. Detta är sista gången
> vår ekonomiska historia som inhemska orsaker — här missväxterna
inverkat bestämmande på näringslifvets ebb och flod. Sedan
dess hafva konjunktnrerna äfven hos oss så godt som undantagslöst
sammanfallit med dem för världsekonomien i dess helhet. De
växlingar, om hvilka Tab. 1 lämnar en föreställning, belysas alltså
närmare af Tab. 2.
Sanerbecks prisindeæ, i tabellens första kol., visar varuvärdenas växlingar.
Hufvuddragen äro välbekanta. Vi vilja bär blott framhålla den stora betydelse.
som ligger i dessa till utseendet sa anspråkslösa siffror. När Sauerbecks
index för år 1890 är 61, för år 1907 åter 80, så betyder detta helt enkelt
att mellan dessa år priserna å hela världsmarknaden stigit med fulla 30 procent.
Detta är ju nästan en hcl ekonomisk revolution.
Växeldiskontot är, såsom bekant, lågt. vid riklig penningtillgång, alltså
äfven i tider när företagsamheten ligger nere, såsom vanligen är fallet under
ett eller annat år — stundom Here — efter afvecklingen af en ekonomisk
kris. Vid växande företagsamhet och därmed följande ökadt pcnningebehof
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
