Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
<30 KMIGRATIONSUTHEDNINGEN. BILAGA XIII. ALLMÄN A EKONOMISKA DATA.
Under odlad jord inbegripen då först och främst träd-, humle- och
kålgård. Huru sedan gränsen skall dragas mellan odlad och icke odlad jord.
är stundom något tvifvelaktigt; vanligen räknar man såsom odlad jord den
mark, som legat under plog (»terrc arable»). Om lång tid förflutit sedan
plöjningen, kan dock fråga uppstå huruvida icke den en gång odlade jorden
rätteligen bör botraktas såsom igenlagd. Ilos oss är detta särskildt fallot
med stora vidder i Norrland, hvilka länge användts endast för foderväxter
och därför med lika goda skäl kunde räknas lill ängen. I’å grund häraf
äro uppgifterna om den odlade jorden i Norrland mångenstädes sväfvande.
Hetsamma torde vara förhållandet äfven å vissa håll i södra Sverige. —
I sydligare länder bör under »odlad jord», vid jämförelse med Nordeuropa,
inräknas också vingårdarna. Huruvida detsamma bör ske med olivplanteringar
och en del andra sydliga land 1 bruksarter (mullbärsplanteringar m. m.), därom
råder icke full enighet. Åtskilliga siffror, som möta för arealen xxllad jord»,
böra alltså först närmare undersökas och unifieras, innan man går till
jämförelser. — Trädettarealen hör gifvet inräknas under den odlade marken;
emellertid kan man visst icke alltid lita på, att så verkligen sker.
Innu mera sväfvande iir hvad som bör förstås med naturlig äng.
Mark, som skall hänföras hit, bör icke vara plöjd — åtminstone icke så
nyligen, att plöjningen ännu har praktisk betydelse. Vidare bör höskörden a den
naturliga ängen åtminstone emellanåt afbärgas, — alltså icke hvarje är belt
enkelt afbetas: i sistnämnda fall är nian inne pä de »ständiga
betesmarkerna». Tydligen äro dock dessa afgränsningar osäkra, och är
betesmarken särskildt värdefull, torde den nog mångenstädes räknas såsom äng.
Ytterligare bildas af hagniarken en öfvergång mellan naturlig äng oeli
skogsmark. Af allt, detta framgår, att. internationella uppgifter om den naturliga
ängens utsträckning böra behandlas med mycken försiktighet.
Såsom skogsmark räknas vanligen äfven afverkad sådan, om dcu
fortfarande är duglig för återväxt. Huru mycket af »bagmarken» som skall
räknas såsom »skog», är alltid tvistigt. Endast i länder med genomförd
rationell skogsvård äro uppgifterna om skogens utsträckning tillförlitliga; för
öfriga länder möter man ofta vidt skiftande siffror.
Efter att sålunda hafva betonat de mänga osäkerheter, som vidlåda
uppgifter af detta slag. meddela vi efterföljande tal, grundade på nyaste tillgängliga
siffror. Af bela arealen land (alltså innanvattnen fråuräknade) upptaga, i "i:
(Idlaile jorden. Naturliga ängen. Skogen. Annan mark. Summa.
I Sverige...... 9ö 8-2 5-2 1 35-7 100 ti
> Nordvästeuropa . . . . 23 6 140 30-9 310 100 .
1.2-7 16 t 28-6 100 »
» Östeuropa..... 27-2 15-5 380 19-3 100 »
I liela Europa . . . 28-6 14-7 33-0 23-7 100 %
Blett Norge och Finland ha relatift mindre odlad jord än Sverige, men
Sverige har den relatift största skogsvidden af alla Europas länder, jämsides
med Finland.
På hvarje hundratal inb. funnos hektar mark af resp. beskaffenhet:
Odlad Naturl. g Annan g
lörd. äng. 6 ni ark.
Sverige........67 24 391 26» 751 hektar
Nordvästeuropa..... 35 21 45 46 147 »
Syd Västeuropa.....62 1H 24 42 146 .
Östeuropa....... 93 53 131 67 344 »
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
