Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3X EMIORATIÖNSUTItBDXfNGEN. BII.AOA XIII. ALLMÄNNA EKONOMISKA DATA.
För ull spannmålen tillsammantagen utgjorde afkastningen pr liar under den
första perioden 12’0 dt., under den andra perioden 13’2 dt. och under den
tredje 14r> dt. Tyvärr äro alla dessa siffror sä osiikra, att man måste
behandla dem ined största försiktighet. Att ett framåtskridande ägt rum, är
dock säkert. Att framåtskridandet iir jämförelsevis obetydligt för kornet
anses vara ett intyg 0111, att siffrorna i alla fall ha sitt, sannolikhetsvärde.
Mest hafva hvetcsköfdarna förkofrat sig; detta beror väl därpå att hvetet i
främsta rummet odlas i Skåne och annars å de större gårdarna. - Ett
undantag frän framstegen gör potatisodlingen, hvarom talats redan här ofvan, sid. 37.
Äfven för denna gren af jordbruket synas dock numera bättre tider stunda.
En jämförelse med främmande länder utfaller på. följande sätt
för perioden 1901/05. Afkastningen utgjorde, i deciton pr hektar:
g d Sverige. Nordväst- Sydväst- Öst- Förent»
0 europa. enropa. europ». btaterna.
Hvete..........1685 18 43 10-94 8 17 940
Räg.......... 14-48 15-23 939 757 9 93
Korn..........14-45 1744 10«5 821 1508
Hafre..........11-80 1572 1081 7’40 1132
Majs.......... — 11 10 12-19 1081 16*66
Samtliga säden’.....13-10 16 ’20 10 90 7"99 1317
Potatis.........94-20 127-80 7680 70 20 52-JO
Anmärkas må, att skördarna dessa år utföllo ovanligt svagt i vårt land.
Medeltalen bär ofvan för årtiondet 1901/10 äro åtskilligt högre.
Äfven under åren 1901/05 öfverträffade Sverige Syd Västeuropa och
Östeuropa i fråga om hvarje sädo samt Förenta Staterna i fråga 0111 hvarje
jämförligt sädo utom kornet. Däremot hinna våra siffror icke i någnt fall
medeltalen för Nordvästeuropa, d. v. s. de germanska länderna af vår världsdel.
Huruvida sistnämnda underlägsenhet endast beror därpå, att våra svenska
siffror ännu mera än öfriga länders understiga verkliga förhållandet, kan ej
afgöras. Säkert är, att var jordbruksstatistik lämnar synnerligen mycket öfrigt
att önska.
Utom af den ökade afkastningen pr hektar låta sig framsteg i vart
jordbruk siffermässigt konstateras äfven af den ökade foderväxtodlingen,
inskränkningen af trädan (jfr i det föregående) äfvensom ökningen af
lojölkafkast-ningcn och smörexporten samt svinskötseln (se här nedan).
Spannmålsprisen. Kännedomen om jordbrukets ekonomiska
förhållanden i äldre och nyare tider är ytterligt försummad. I en
framställning som denna, — där ej annat kan ifrågakomma än ett
återgifvande af redan befintligt och utarbetadt material, — kunna längre
serier af uppgifter lämnas endast angående spannmålsprisen samt
— mycket torftigt — om arbetsprisen.
Beträffande prisen å spannmål föreligga för äldre tider endast
markegångstaxorna. I fråga om de fyra viktigaste sädena
framläggas talen i Tab. 3.
Det djupa prisfallet under 1880-talet förklarar omkastningen i vår
ekonomiska politik mot detta årtiondes slut.
’ Ofvanstående fem säden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
