Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Men först och främst är det något annat, som staten måste vidtaga för
att hämma emigrationen. Och det är att icke indirekt uppmuntra och
understödja densamma. Men detta sker verkligen genom det omsorgsfulla sätt,
på hvilket staten genom sin lagstiftning skyddar emigrantagitatorernas
tvifvelaktiga verksamhet. Tankegången har naturligtvis varit den, att det är
bättre, att det finnes noggrant kontrollerade agenter, som så att säga endast
under myndigheternas ögon få handhafva emigranternas angelägenheter, än att
släppa dem i händerna på förste bäste runnare, och på det sättet ha statens
emigrantlagar tillkommit. Men i skyddet af dem florerar en verklig
agitation bland folket, för att få detta att utvandra, på det att agenterna må
förtjäna sina provisioner och emigrantångarna sina biljettintäkter. Med lysande
förespeglingar uppeggas gemene man att tro, att tillståndet i det främmande
landet är i allo ljust och lyckligt, medan samtidigt förhållandena här hemma
utmålas enbart svarta och dystra. I tusental bedrifva öfver- och underagenter
denna sin verksamhet ute i bygderna, och det är klart, att den sådd, de så,
måste bära frukt. Det ginge väl dock an, om dessa agitatorer hölle sig till
sanningen och inom laglighetens gränser. Mon i sin ifver att fånga själar och
provisioner öfverdrifva de betänkligt emigrationens fördelar, och särskildt med
afseende på värnpliktiges förskaffande ur landet bedrifva de en verksamhet i
stor skala, som är fullkomligt lagstridig.
Det är agenterna och deras förhållande, som utgöra kärnpunkten i
emigrationsfrågan. Det är på dem lagstiftarna ovillkorligen främst böra fästa
sin uppmärksamhet. Och det kan väl då icke förnekas, att det enklaste och
rättaste sättet vore att alldeles förbjuda emigrantvärfning och hvad eljest med
sådan sammanhänger. Numera torde icke heller agenter vara nödvändiga för
hvad vi skulle vilja kalla den naturliga emigrationen. Vi syfta därvid i
första rummet på sådana utvandrare, som i Amerika hafva släktingar och nära
anhöriga, med hvilka de vilja förena sig. Att så sker, där t. ex. den
utvandrade familjefadern lyckats skapa sig en god ställning, är ju alldeles
naturligt. Men i dylika och liknande fall få de hemmavarande lätteligen alla de
upplysningar de behöfva för sin resa af den person, till hvilken de ämna
begifva sig, så att för dem behöfvas icke några agenter. Och hvad öfriga
utvandringslystna beträffar, bör ju staten icke förhindra dem att resa, om de i
allo fullgjort sina förpliktelser till det allmänna. Men däraf följer icke, att
staten bör legalisera eller ens tillåta agitatorer, som locka dem att emigrera,
utan skola de ändtligen begifva sig i väg, kunna de ju söka de upplysnigar,
som tarfvas, hvar sådana eljest kunna stå till buds. Hvad som redan nu
kunde göras vore, att allmänna åklagarna hölle efter den olagliga
emigrantagenturverksamhet, som besökande svensk-amerikanare utöfva.
Det fanns en tid, dess bättre mycket länge sedan, då nöd rådde här i
landet, då folket var utarmadt ej blott af nödår, utan äfven i följd af en
oklok finanspolitik. Då strömmade mång tusende ut ur landet för att i
Amerika söka det dagliga brödet. Då fosterlandet den gången verkligen icke
kunde gifva alla sina barn bröd, fick det ju finna sig i att mista så många
kraftiga armar, och det var då äfven dess sorgliga plikt att lämna
utvandringen det skydd, soin fordrades för att icke de stackars emigranterna skulle
råka i händerna på bedragare. Nu äro tiderna dock annorlunda. Nu är
folket så upplyst, att det icke faller offer för förste bästo lyckoriddare. Och
framför allt kan Sverige nu gifva huld och bröd åt alla sina söner och
döttrar, och äfven åt dem, som redan öfvergifvit fosterjorden, men som skulle
vilja återvända dit.
Detta förändrade tillstånd kräfver ovillkorligen andra utvandringslagar,
lämpade efter dagens behof, och då bör första åtgärden vara att strängeligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
