Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Il»
KMIGKATIONSUTREDNINGEN. BETÄNKANDE.
att för svensk-amerikanarna, då de besöka byggnaden, påvisa, dels huru
ofantligt. Sverige i näringsafseende m. m. gått framåt under de sista årtiondena,
dels äfven hvilka utinilrkta arbetstillfällen, egnahemstillffillen och arbetspriser,
som finnas liiir, och dels huru man bör gå till viiga för att billigast och biist
komma åter till Sverige.
Man ser ofta på utställningar sinnrikt åstadkomna bilder och
framställningar, hvilka verka kraftigare och bättre öfvertygande än alla skrifter kunna
göra. Något i den vägen jämte annat torde vara lämpligt att åstadkomma
på en utställning i Amerika, dit hundratusentals svensk-amerikaner kunna
väntas att komma.
Ta grund af hvad således anförts, vågar jag vördsamt yrka,
att Riksdagen i skrifvelse till Kungl. Maj:t ville fästa Kungl. Maj:ts
uppmärksamhet på de i denna motion framställda förslag och önskemål med
underdånig anhållan om en allsidig utredning af emigrationsfrågan och
vidtagande fortast möjligt af lämpliga åtgärder.
Stockholm den 15 januari 1904.
C. J. Jakobson.»
Något senare, ander loppet af samma riksdag väcktes, likaledes
i Audra Kammaren, en ny motion i ämnet at’ herr E. Beclcman
(motion n:r 207). Med utelämnande här af en del statistiska
sifferuppgifter anförde denne motionär följande:
>[ motion n:o 1(5 i Andra Kammaren har herr C. .1. Jakobson
hemställt om en skrifvelse till Kungl. Maj:t med anhållan om en utredning af
emigrationsfrågan.
Visserligen har denna synnerligen viktiga fråga härigenom dragits under
Riksdagens pröfning. Men då jag häller före, att vissa synpunkter utöfver
dem, som af motionären blifvit framställda, böra underställas Kiksdagen,
äfvensom att några nf föremålen för en ifrågasatt utredning böra närmare
angifvas, tillåter jag mig härmed att i denna min motion frambära hvad som
särskildt synts mig böra komma till beaktande.
Utvandringen till främmande länder har under åren 1851—1903
beröfvat landet en folkmängd af omkring 1,077,000 personer. Invandringen har
däremot varit jämförelsevis obetydlig. Den kan till Och med år 1900
beräknas till vid pass 105,000 personer. En nettoförlust af omkring 900,000
personer iir således resultatet af denna sedan midten af förra århundradet
oafbrutet pågående bcfolkningsrörelse.
En mindre del af de utvandrande, omkring 5,000 personer ärligen, styra
kosan till grannländerna, Norge, Danmark och Tyskland. Men af dessa
utvandrare återvända i regeln ungefär halfva antalet, då däremot frän Amerikas
Förenta stater, dit hufvudströmmen går, jämförelsevis fä återvända till det
gamla fosterlandet.
En närmare inblick i emigrationsstatistiken lägger i dagen, hur
ogynnsamt utvandringen inverkar på vårt lands ekonomiska och sociala utveckling.
Emigranterna, såväl män som kvinnor, tillhöra i regeln den kraftfullaste, mest
arbetsföra åldern 15—35 år. Det iir visserligen omöjligt att i noggranna
siffror uppgifva hvad hvar och en af dem under sina första 15 improduktiva
ar kostat samhället. Men eidigt de för olika länder gjorda
sannolikhetsberäkningar, på hvilka jag här icke skall närmare inlåta mig, är det alldeles
uppenbart, att den rent ekonomiska förlusten dels genom dessa direkta
utgifter, dels genom minskningen i landets arbetskraft är ofantlig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
