Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UTREDNINGENS TILLKOMST OCIf UTFÖRANDE.
1!)
härska i arbetslokalen mera än do gjort i skolan. Utan hinder kunna de
unga öfvergå från folkskolorna till högro läroverk eller tekniska och
yrkesskolor af olika slag. Detta främjar en hälsosam »ståndscirkulation» och
bidrager att ställa hvar och ön på sin rätta plats.
Att cn god och lätt tillgänglig teknisk undervisning samt ypperliga
tillfällen för arbetaren att genom fortsatt undervisning förkofra sig i sitt yrke
utgör ett af skälen till den amerikanske arbetarens öfverlägsenhet lär väl
få anses oemotsägligt. Ett annat är de ypperliga tillfällena att genom
fortsatt undervisning få förkofra sig i sitt yrke. Härtill kommer det storartade
folkbildningsarbete, som kanske utan att direkt afse någon särskild gren af
näringslifvet dock genom en rikare allmänbildning höjer den enskildes
omdömesförmåga och iakttagelseförmåga samt skänker honom större möjligheter af
glädje och delaktighet i kulturens välsignelser. Vida bekant är t. ex. dou
roll, som i städerna »de fria offentliga biblioteken» spela vid den amerikanske
medborgarens utveckling. Mindre bekant är däremot det intensiva arbete, som
på lundsbygden pågår för att där sprida kunskap och bildande förströelse.
Här må blott påpekas de med understöd af offentliga medel uppsatta
»vandringsbiblioteken», som till ott antal af öfver 115,000 sändas ut i bygderna,
äfvensom de storartade åtgärderna för utlånande af föredrag med ljusbilder
till möten och föreläsningsföreningar på landet — allt åtgärder, afsedda bland
annat att minska det »enformiga enahanda», som lätt nog i aflägsnare
bygder kännes tryckande och som i sin mån lockar befolkningen in till städerna.
Det främsta medlet att fästa den kroppsarbetande befolkningen vid
landet och hindra en onaturligt stor invandriug till städerna är naturligtvis i
Amerika som annorstädes att uppmuntra småbruken. Förenta staterna är ju
visserligen ännu »de stora farmernas land». Men småjordbruket, sedan gam
’»alt uppinuntradt genom »homestead»-lagar, omhuldas pä senare tid alltmera.
Ftt storartadt upplysningsarbete i jordbruksfrågan bedrifves inom ett ticrtal af
de enskilda staterna. Försöksfarmer, »experimentalfält», anläggas inom olika
distrikt af de särskilda staterna för anställande under do bästa vetenskapliga
villkor af försök med olika slag af utsäden, olika brukningsmetoder o. s. v.
Resultaten af dessa försök göras icke blott lätt tillgängliga, utan man söker
’»ed alla möjliga medel för dem tilltvinga sig jordbrukarnas uppmärksamhet.
Redogörelser spridas i hundratusentals exemplar, landtbruksmöten och
öfverläggningar mellan landtmän anordnas i stor mängd och under stor tillslutning,
Upplysningar lämnas äfven genom korrespondens, och slutligen utdelas gratis
vissa mängder utsäde till jordbrukarna. De erfarenheter och resultat, som
vunnits genom denna lifskraftiga rörelse för det mindre jordbrukets
upphjälpande, kunna måhända, jämsides med erfarenheterna från Danmark,
tillgodo-Köras för vårt land, då väl nu den tid stundar, da staten genom
egnahoms-("’h smäbruksfrågornas lösning skall söka att ät landet bevara energiska
nybyggare inom dess egna gränser.
Itedan af hvad jag här anfört torde framgå, att jag anser, att en sådan
undersökning väsentligen bör byggas på personliga studier och iakttagelser
1 Amerika. Jag anser det således oundgängligt, att tillfälle till studieresor
statens bekostnad och med noggrant utstakad plan beredes lämpliga,
sakkunniga personer, som från olika synpunkter lämna en allsidig och opartisk
belysning af amerikanska förhållanden, jämförda med de svenska. Uppdraget
utt utföra detta arbete skulle anförtros åt representanter för arbctsgi fvarnas,
arbetarnas och lärarnas yrken, äfvensom ät personer, som äro förtrogna mod
småjordbrukets och deu s. k. folkbildningsfrågans förhållanden och utvccklingskraf.
Tvärtemot hvad man stundom hört uttalas, skulle studieresor af det slag,
^ni här åsyftas, icke behöfva betinga en synnerligen hög utgift. De skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
