Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30
EMIGRATIONSUTREDNINQEN. BETÄNKANDE.
Kommerskollegii utlåtande angående andra punkten i
Riksdagens skrifvelse afgafs den 14 november 1906 och lydde, med
utelämnande af ingressen, sålunda:1
»Frågan om orsakerna till emigrationen liar jti många gånger förut
dryftats och flera olika åsikter hafva därvid uttalats, utan att något positivt
resultat framkommit.
Dessa orsaker må nu vara att tillskrifva, å ena sidan, vare sig inbillade
eller verkliga missförhållanden inom vart land och, à andra sidan, en
öfverdrifven uppfattning af de i Amerikas Förenta stater i socialt hänseende
rådande bättre förhållanden; det torde dock vara visst, att en af do mest
bidragande anledningarna till utvandringen är att söka uti en på många häll
spridd åsikt, att, det är väsentligt lättare att finna god ekonomisk utkomst i
Amerika än här i det gamla fäderneslandet.
Att sa också förr verkligen varit förhållandet, torde få anses af
erfarenheten bekräftadt, men lika obestridligt torde vara, att på senare tider ökade
tillfällen till arbete här hemma yppat sig, pä samma gång förhållandena i
Förenta staterna i förevarande hänseende försämrats till följd däraf att. den
infödda befolkningen så tillväxt, alt konkurrensen med denna vid
arbetstillfällen betydligt försvårats och att det därföre numera är mycket svårare än
förr för en immigrant att där erhålla väl atiönadt arbete.
Iten fördel, som alltid ligger uti en i landets egna skolor mottagen
undervisning och därmed sammanhängande kännedom af de bestående
förhållandena, måste alltid vid denna konkurrens göra sig gällande, och den, som
icke äger denna fördel, måste i allmänhet komma i andra band och far nöja
sig med tyngre och sämre betaldt arbete.
Väl är det möjligt, att en allmännare spridning af kunskap om dessa ändrade
förhållanden bör kunna bidraga till emigrationslustens stäfjande, men af vida
större betydelse är dock alt inom landet i möjligaste mån öka och underlätta
tillfällena till själfständig ekonomisk utkomst, och i detta syfte vidtaga alla åtgärder,
som må bidraga att i allmänhet höja vårt näringslif, af hvilket ju såväl
samhällets som de enskilda inbyggarnes välmåga och trefnad är i sä hög grad beroende.
Hvad angår de näringar, som falla inom Kollegii verksamhetsområde,
torde om handeln och sjöfarten kunna sägas, att, om också desamma icke
varit alldeles oberörda af den minskning i arbetskrafter, som genom
emigrationen uppstått inom landet, do dock, ä ena sidan, icke haft någon
nämnvärd svårighet att fylla det behof af arbetskrafter, som för dem förefunnits,
och, ä andra sidan, icke heller genom en sannolik tillväxt och uppblomstring
torde kunna komma att direkt bereda ökad arbetsförtjänst ät. nägou mera
betydande del af det, öfverskott pä arbetskrafter, som skulle inom landet
uppkomma, om emigrationen i någon väsentligare män minskades; ur denna
synpunkt lära de därför icke vara i behof af någon särskild undersökning af
dithörande förhållanden i Amerika, huru stor vikt det ock må för det
allmänna välståndet ligga däruppå, att man städse har sin uppmärksamhet
riktad på allt, som ]iå hithörande områden tilldrager sig i utlandet, och söker
att däraf draga för oss nyttiga lärdomar.
Ilelt annorlunda ställer sig i visst hänseende frågan rörande
bergshandteringen och de andra industriella näringarna. Under det att handeln i vårt
land nu direkt sysselsätter omkring 72,000 personer (se bil. A.) och sjöfarten
i rundt tal 24,000 personer, äro icke mindre Un omkring 420,000 personer
direkt sysselsatta vid vara bergverk, manufakturer och handtverk, och da
sistnämnda näringars behof af arbetskrafter ar 18!)G utgjorde i rundt tal 300,000
’Omnämnda bilagor äro cj här återgifna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
