Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STATISTISK HISTORIK. INLEDNING. +9
en sådan utomordentlig omfattning; dödstal af dj’likt slag ha sedan
icke sports i vårt land. Redan detta antyder ett nytt
kulturtide-nvarf. Förbättringen koin mycket hastigt i Sverige, hvilket väl beror
också på den helt naturliga reaktionen efter det tjuguåriga kriget.
Förändringen till det bättre var i själfva verket så kraftig under
1721 I-talet, att den under några senare årtionden följdes at’ en
åter-gång. Först med 1780-talet skönjes en tendens till nya framsteg i
fräga om dödlighetsförhållandena för värt folk.
öfvergå vi sedan till 1730-talet och granska dess årskullar från
talrikhetens synpunkt vid vara äldsta folkräkningar, möter en ny
Öfverraskning. Dessa kullar framträda såsom umlertaliga; de måste
alltså vid födelsen ha varit mindre än normalt talrika. Efter
höjningen pa 1720-talet af giftermålsfrekvens och födelsetal, hvilken
höjning ju redan den var mindre än man skulle väntat, följer alltså pa
1730-talet helt, oväntadt en nedgång under medelmåttan. Har maune
redan vid denna tid gjort sig gällande den stegring af
lefnadsan-språken, som träder sä tydligt fram under fortsättningen af
1700-talets historia? Så mycket tir ju kändt, att klagan öfver lyxen och
njutningslystnaden begynner mycket snart uiuler Frihetstiden. Och
sällan ha väl i var historia tänkesätten förändrats grundligare pa
tjugu år än som skedde mellan 1710 och 1730. Om ytterligare en
anledning, som sannolikt bidragit till giftermålsfrekvensens relativa
ringhet, talas här nedan, sid. 50 och 51.
Utan tvifvel var folkökningen stark i Sverige äfven under
1730-talet, men fortfarande synes detta i främsta rummet vara att
tillskrifva de gynnsamma dödlighetsförhållandena.
Perioden 1711 45, med dess olyckliga krig, utmärkes af låga
födelsetal men förökad dödlighet (särskildt i Stockholm) samt
därmed en betydligt svagare folkökning än under de förutgående tjugu
ären. Efter midten af 1740-talet inträder däremot en ny epok i våra
befolkningsförhållanden, hvarom mera här nedan.
öfver Frihetstidens politiska ekonomi) ha vi en berömd
skild-llng af ,!. W. Arnberg. l)en redogör dock mera för den ekonomiska
åskådningens utveckling än för det ekonomiska lifvet själft, och vid
låsningen gör man sig därför lätt en oriktig föreställning om
verkligheten. Å ena sidan blir man benägen att glömma, att vid sidan
af allt detta ängsliga, för oss ofta nog besynnerliga reglenienteraude.
hyrande och förbjudande, dock pågick ett ganska intensift arbrfi,
hvars frukter och omfattning icke fa bedömas ensamt efter
fabrikanternas egen klagan om den städse hotande ruinen-. Arnberg
framhåller detta någon gång själf, och vi ha ett starkt indicium för
riktighet.en häraf uti folkökningen i Stockholm under denna tid.
Mellan 1720 och 1760 växte hufvudstadens folkmängd från 45,000
fi" 119,000 personer, ett förhållande som bjärt utsticker mot den sedan
’1— 11220t. EmiyrntloHåHtrtuhiingen littänhtnile.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
