Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STATISTISK HISTORIK. ÄREN 1811 1820.
83
Stift. Promille.
Lunds.......7«2
Härnösands .... 5"68
Karlstads.....4’S*
Västerås......’)"«
Linköpings.....2’9<i
Stift. Promille.
Skara............2X8
Strängnäs .... 21 (i
Uppsala..........0-79
liöteborgs .... - O i’ß
Visby......— 3-74
Stift. Promille.
Växjö......— 5’4!i
Kalmar.....— 5"68
Stockholms stad . — 8l>4
Hela riket .... 1"86
Fullt sa ogynnsamma som dessa tal angifva voro doek förhållandena i
verkligheten icke, enär folkmängden år 179o med säkerhet är i de officiella
tabellerna upptagen för lågt. För riket i dess helhet, ba vi korrigerat den
årliga tillväxten från råe promille här ofvan till 8-ss promille. Om dock
åtminstone de inbördes proportionerna i tabellen ilro någorlunda riktiga, skulle
det skånska stiftet hafva redt si» jämförelsevis biist. under denna ofördelaktiga
tid; sämst äter skulle förhållandena hafva ställt sig i Siu&land. Hvad
Stockholms stad angår, är väl den starka minskningen hufvudsakligen att tillskrifva
oregelbundenheter i truppernas redovisning i samband med kriget.
Ären 17M 1800.
Sveriges folkmängd är 1790 är af oss beräknad till ’’,187,782
personer och för är 1800 till 2,357,500. Tillväxten för årtiondet
skulle alltså hafva utgjort 1(59,768 personer. Beloppet är större
än för hvarje annat decennium af 1700-talet; dock sta de båda
årtiondena mellan 1720 oc.li 1740 sannolikt ungefär lika högt. Hrlatift
taget var folkökningen säkert högre under sistnämnda period, och
för öfrigt äfven under åren 1751 HO. Nu nämnda fyra årtionden
(1720-. 1730-, 1750- ocli 1790-talen) beteckna do ekonomiskt
gynnsammaste perioderna för Sverige under del adertonde århundradet.
Födelseöverskottet åren 1791 1800 är beräknadt till 181,559
personer. Förlusten genom utflyttning skulle alltsa ha utgjort
11,791 personer. Denna siffra är mycket osäker. såsom alla de
motsvarande för 1700-talet, — men den är åtminstone icke osannolik.
Den är något lägre än de omgifvande decenniernas; men detta låter
väl förlika sii; med 1790-talets gynnsammare förhållanden i öfrigt.
Vid slutet, af lirttrje àr för sig utgjorde Sveriges folkmängd, enligt
ungefärlig beräkning:
Ar 17110 ..............2,187,732
> 1791 ............2.202,319
. 1792..............2,229,343
» 1793 ..............2,250,919
» 1794 ..............2,272.890
» 1795 ............2.281,137
Växlingarna frän det ena aret till det andra bero i första rummet på
skördarna, hvarom mera bär nedan. Den väldiga folkökningen år 1792 faller
i ögonen (ej mindre än 27,000 personer). Inb. 10 visar också att
giftermåls-frekvensen åren 1791 och 1792 var utomordentligt hög, — efter flera års
goda skördar och nu ändtligen återställd fred. Ett så högt antal giftermål,
År 179(5 ....... 2.302,832
» 1797 ..... 2,326,893
. 1798 ....... 2.350.347
> 1799 ....... 2,365,151
» 180O....... 2.357.51 K)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
