Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STATISTISK HISTORIK. ÅR K.V 1791 1800.
105
tydligen har öfven detta landskap nu genomgått en uppryckning, jernfördt med
förhållandena under senare delen af 1700-talet.
Folkökningen i städerna var också under detta årtionde mycket klen.
Från den tidens synpunkt kan tillväxten sitgas ha varit något betydligare
endast i Gäfle, i Landskrona, som nu återfått en del af de aflägsnade
garnisonstrupperna, samt i Kristianstad, Ystad, Malmö och slutligen Nyköping.
Hufvudsakligen var det alltså i Skåne, som städerna företedde någon större
tillväxt vid denna tid. Fortsatt minskning förekom i Falun och Västervik.
— År 1820 ägde Sverige liksom förut tre städer med öfver 10,000 inb.
(Stockholm, Göteborg och Karlskrona), och ytterligare tre med öfver 5,000
inb., nämligen Norrköping, Gäfle och Malmö.
Vien 1821 1830.
Sveriges folkmängd vid detta årtiondes begynnelse upptogs här
ofvan till 2,583,329 personer. Vid dess utgång ha vi beräknat den till
2,883,999. Folkökningen under de tio åren uppgick alltsa till 300,670
personer. Denna tillväxt är utan all jämförelse den högsta, som vårt
land någonsin dittills på tio år vunnit, — frànsedt de stora tider,
då landets gränser utsträcktes genom eröfringar. Fredstidernas
maxima voro förut 187,000 personer, under årtiondet 1811 20, samt
170,000 personer på 1790-talet, och möjligen ungefär lika mycket på
172(1- och 1730-talen. De gamla rekordsiffrorna blefvo alltså nu med
ens stegrade med (id à 70 procent.
Födelseöverskottet mellan 1820 och 1830 uppgick till 302,892
personer. Dä folkökningen utgjorde 300,(>70. fick Sverige alltså under
dessa är behålla så godt som hela sin naturliga tillväxt ograverad.
Vid slutet af hvarje år för sig under denna tidrymd utgjorde Sveriges
folkmängd, efter ungefärlig beräkning:
Ar 1820 ....... 2,583,329
- 1821 ....... 2,609,238
> 1822 ....... 2,644,410
» 1823 ....... 2,686,855
. 182-1....... 2.724,428
. 1825 ....... 2,768,530
År 1826 ..............2,801,931
» 1827 ..............2,824.452
» 1828 ..............2,843.249
» 1829 ..............2,859.321
» 1830 ..............2,883,999
Ensamt på de tre åren 1823, 1824 och 1825 växte alltså Sveriges
in-byggarantal mod 124,000 människor, eller mera än folkmängden i ett medelstort
datida län. lictydligt svagare voro de tre ären 1827, 1828 och 1829, med
en sammanlagd folkökning af endast 57,000 personer. Och doek skulle till
och ined denna tillväxt under äldre tider ha betraktats åtminstone såsom fullt
medelmåttig.
Jämförelsen mellan Sveriges folkmängd och Europas utfaller för
detta årtionde sålunda:
Sverige
Ar.
Folkmängd.
Europa. Sverige. i promille.
1820 .... 212.768.000 2,583,329 12 14 0 oo
1825 .... 224,000,000 2,768,530 12 86 >
1830 .... 233.962,000 2,883,999 12 33 >
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
