Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
108
EJUCHATIONSUTRBDNINGEN.
BETÄNKANDE.
och sätta bo. Handtverk och industri, allt annat än jordbruket
förde en iangsamt tynande tillvaro, och Amerika fanns ännu ej till
för den svenske bonddrängen och torparesonen.
Äfven inom lagstiftningens gebit fortgick arbetet på jordbrukets
ntveckling. Ar 1827 inleddes skiftesverkets fullbordan genom
införandet af laga skifte. Samma år utsträcktes rätten till
afsöndringar under full äganderätt, som införts år 1803. Äfven författningarna
inn hemmansklyfningomarbetades, och därvid lämnades knappast gehör
at yrkandena på en reaktion i detta fall; snarare vidgades i viss
inån möjligheten till styckning.1
Inför de höga giftermålstalen och den synnerligen stora
födelsefrekvensen i Sverige under dessa år gör man sig helt naturligt
den fragan, om de nya äktenskapens talrikhet var abnormt stor,
— om alltså vårt folk kunde skyllas för, att i osedvanlig grad ha
gifvit efter för hagen till »tidiga och obetänksamma giften».
Svaret härpå måste bli nekande. Giftermålsfrekvensen i Sverige under
1820-talet var icke högre än den i våra dagar tills helt nyligen
varit t. ex. i Tyskland och England. Att den ej heller var
öfver-drifvet stor i förhållande till de samtida lefnadsanspråken, synes
man kunna sluta sig till af de ovanligt gynnsamma dödstalen. Hvad
särskildt beträffar de mycket tidiga äktenskapen, har deras antal
aldrig varit högt i Sverige, jämfördt med förhållandena inom de
flesta öfriga länder af vår världsdel.
Årsväxten var under större delen af detta årtionde ovanligt god;
endast året 1826 gaf en mycket dålig skörd, oeh åren 1822 och
1830 voro svaga. När härtill kommer den starka nyodlingen, är
det naturligt att afkastningens storlek i hög grad ökades.
Spannmålsskörden synes i medeltal hafva uppgått till 9’,/s millioner
deciton, — en tillväxt mot föregående årtionde af ej mindre än 24 %.
Trots den starka folkökningen är ock detta årtionde det första alltsedan
midten af 1600-talet, hvarunder Sverige själft frambragte hela sitt
behof af spannmål. Vid denna tid begynner till och med — om ock
ännu med mycket obetydliga belopp, — den svenska exporten af hafre,
som senare utvecklade sig till så stor betydelse för vårt jordbruk
Ännu mycket kraftigare än det öfriga jordbruket utökades
potatisodlingen. Denna höjde sig nu pà en gång till en skörd af
inemot 5 millioner deciton årligen, mot endast F i million under
förra decenniet, — alltså nästan ett trefaldigande på tio år! Mot
slutet af 1820-talet hade potatisskörden i Sverige uppnått nästan
samma proportion till spannmålsskörden som den intager än i dag.
Mellan 1H00 och 1830 infaller alltså potatisens fulla acklimatiserande
inom vårt svenska jordbruk.
1 Se N AVohlins nnf. arbete om jordstyekningspolitiken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
