Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STATISTISK HISTORIK. ÅREN 1831/1840. 11!)
Tali. .’!.">.1 Priset pr standard, i Sundsvall, à tertia furubattens 21 x 7".
Är. Kro-
nor.
I 1873 . 113
1871 . . . 168
1875 . . . 105
187(5 . . . 101
1877 . . . 117
1878 . . . 86
1S79 . . . 65
1880 . . . 101
1881 ... 99
1882 .. . 112
för Malmö, Hälsingborg, Land, Kristianstad oeh Ystad, alltså fortfarande i de
skånska städerna; samt vidare i Jönköping, Växjö. Vänersborg, Eskilstuna ocli
Örebro. I)e skånska städernas öfverlägsenhet berodde egentligen pä, att man
här redan nu lyckats nedbringa dödssiffrorna till en mindre abnorm höjd än
i öfre Sverige; dock får detta på samma gång anses vittna äfven om bättre
ekonomiska förhållanden och mera ordnad kommunalstyrelse. — Ar 1820
ägde Sverige endast tre städer med öfver 10,000 inb. (Stockholm, Göteborg
och Karlskrona); år 1830 var antalet ökadt med Norrköping, som nyss
passerat denna gräns. Ytterligare funnos tre städer med öfver 5,000 inb.
(Malmö, (lädo ocli Kalmar); af dem hade Kalmar under årtiondets lopp
öfverskridit den anspråkslösa gränsen i fråga.
Efter de stora krigens slut, hade, såsom redan nämnts, antalet
födde i hög grad ökats i Europa. Själfva stegringen upphörde
kanske ungefär vid midten eller slutet af 1820-talet, men de
föddes antal var dock fortfarande högt ända fram till 1835 ocli
delvis ännu längre. Samtidigt härmed blef, åtminstone i Sverige,
en ovanligt stor andel af dessa nyfödda bevarade rid lif, i
främsta rummet på grund af att de ohyggliga smittkopporna nu
voro sa godt som försvunna. Oöfverskådliga barnskaror begynte
därför fylla landets både byar och städer, och på 1820-talet började
dessa skaror hinna till skolåldern. Vid denna tid funnos ju inga
obligatoriska folkskolor i värt land: de få skolor, som efterhand här
och hvar tillkommit, måste under nu beskrifna förhållanden snart
framträda såsom alldeles otillräckliga.
Måhända är det delvis af denna orsak som uppfostringsfrågorna
synas i sa ovanligt hög grad hafva tagit 1820-talets uppmärksamhet
i anspråk. En yttring häraf är nedsättandet af »Stora
Uppfostrings-kominittén , i hvilken insattes Here at’ tidens yppersta män (Tegnér,
Wallin. Geijer, Agardh, Järta, Grubbe, Berzelius m. ti.).
Kommitténs arbeten ledde visserligen icke till omedelbart resultat, men dess
förhandlingar äro ännu i dag af ett betydande intresse.
’ Jämlikt benägna meddelanden af Svenska Trävara-Exportföreningen o. a.
8 112201. Emigrationen/redningen. Betänkande.
18S3 . . . 118
1881 ... 92
1885 . . . 93
188(i ... 90
iss7 ... ss
1888 ... 97
1889 ... 117
1890 . . . KU
1891 ... 94
1892 . . . 102
1393 ... 98
1894 . . . 109
1895 . . . 10(1
1890 . . . 107
1897 . . . 130
1898 . . . 135
1899 ... 138
1900 . . . 150
1901 . . 117
1902 ... 132
1903 ... 115
1904 ... 142
11*15 . . ■ 130
1903 ... 147
1907 . . 133
1908 . . . 141
1909 . . . 154
1910. . . 1(53
1911 . . . 159
1912 . . . 155
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
