Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STATISTISK HISTORIK. ÅREN 1831/1840.
11!)
grund af långt drifven jordstyckning, ett lägre skikt af jordbrukare
uppstått, som ej längre kunde räknas såsom »besutne», for att
använda det gamla uttrycket, och som vid hvarje kalamitet inom
årsväxt eller arbetsförtjänst stodo vid nödens gräns. Men framför
allt hade tillväxten fallit på och delvis nyskapat »de beroende
all-mogeelementen : backstugn- och inhysesfolk, lösa daglönare, drängar
och pigor, statare, stattorpare, husmän, jordtorpare, brukare och
arrendatorer. Om än en ökning af flera af dessa grupper varit fullt
befogad, på grund af jordbrukets ökade behof af arbetskrafter, så
lider dock inlet tvifvel att tillväxten varit alltför stark och att
härigenom skapats ännu ett stort befolkningslager i en ytterst
osäker och prekär ekonomisk ställning.
Med andra ord: det kan ej förnekas, att Sveriges landsbygd
omkring är 1X65 var öfvcrbefolkad, i förhållande till den dåvarande
utvecklingen af landets resurser. Öfverbefolkningen hade icke
åstadkommits af för hög äktenskapsfrekvens, — tvärtom hade denna
de senaste trettio åren, jämfördt med de äktenskapslediges antal,
varit ganska låg. Orsakerna voro dels, att den inom jordbruket
vunna förmögenhetsökningen blifvit ojämnt fördelad, dels, och
framför allt, att landets industriella och kommersiella utveckling under
långa tider så godt som helt och hållet försummats
När här talas om »öfverbefolkning», får naturligtvis fasthållas,
att det sker från svensk synpunkt. Att inom flertalet af Europas
länder de »beroende» samhällsklassernas ställning vid denna tid var
ännu sämre än hos oss, lider intet tvifvel; såsom bevis må i detta
sammanhang endast anföras Sveriges redan nu fenomenalt gynnsamma
dödssiffror. Men förhallanden, som i de flesta andra länder icke
skulle ledt till utvandring, gjorde det dock i vart land, till följd af
de anspråk pä en människovärdig ställning, som alltid varit för
vart folk karaktäristiska och som nu vunnit ytterligare i styrka
genom den förbättrade folkundervisningen. Kommer så härtill, att
vårt folks af gammalt äfventyrsälskande och lyckofrestande lynne
gjorde svensken vida mindre betänksam i detta fäll än mänga andra,
samt slutligen att de numera regelbundna ängbatsförbindelserna
Öfver världshafvet gjorde den långa färden ojämförligt både billigare
ocli säkrare än förr, sä torde ock tillräckligt vara anfördt för att
åtminstone i nägon mån förklara den stora emigrationsrörelsens
inbrytande hos oss vid midten af 1860-talet. Den erforderliga första,
yttre stöten gafs al’ de då infallande missväxterna.
Vi återgå till vårt lands ekonomiska utveckling under nu
förevarande årtionde. För Sverige hade 1850-talet inneburit en
brytning med vår gamla isolering och en begynnande anslutning
till det internationella ekonomiska lifvet. Under 1860-talet
fortsattes denna utveckling och kan, formellt taget, sägas vid denna tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
