Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STATISTISK HISTORIK. ÅREN 1831/1840.
11!)
De tre första åren utgöra alltså en fortsättning af 18G0-talets
utvandringsperiod. Sedan följde fem är (1874 1878), under hvilka vi fingo åtnjuta
någon hvila. Med 187!) och 1880 inledes den andra stora utvandringsperioden,
som sedan fortgår ända till àr 1893.
Jämförelsen mellan Sveriges folkmängd ocli Europas utfaller
•lenna gång på följande sätt:
t Folkmängd. Sverige
Europa. Sverige. i promille.
1870 .... 305.399,000 4,168,52!) 13-64 %
1875 .... 316,809.000 4.375.542 1381 »
1880 .... 331,745,000 4,565,668 18-76 >
Efter tillbakagången under 1860-talet gjorde Sverige nu alltså
ännu en gång en framryckning, — den sista.
I fråga om världslconjunkturerna under 1870-talet är allmänt
erkändt, att den förra delen af årtiondet representerar en tid af
glänsande ekonomisk lifaktighet, hvartill dittills säkerligen aldrig,
°ch möjligen ej heller senare, förelegat ett fullt motstycke. Likaså
är allmänneligen erkändt, att de senare åren tvärtom utmärktes af
stagnation och starkt ekonomiskt betryck, — på sina ställen lika
skarpt utpräglade som optimismen och spekulationen under årtiondets
tidigare år.
Hera osäkert är, hvar gränsen mellan dessä båda epoker
rätteligen bör förläggas, och mycket oviss är ännu uppfattningen om, hvad
1870-talets ekonomiska historia egentligen innebär.
Ar 1873, midt under världsutställningen, inträffade den stora
kraschen i Wien, men fast dess inverkan är ovedersäglig i många
länder, är dock tydligt att den endast förmådde för en kort tid hejda
utvecklingen, icke afgörande sätta en gräns för högkonjunkturen.
I stort sedt måste äfven åren 1874 och 1875 räknas till de
jämförelsevis »goda tiderna», — i en del länder till och med året 1876.
Sedan är visserligen vändningen afgjord. Det djupaste fallet
representeras af året 1879. Ar 1880 innebär redan i viss män en återgång
till bättre tider.
Med afseende å det ekonomiska lifvet själft under detta årtionde
må några strödda fakta här finna plats. Guldproduktionen, som gått
ned något under 1860-talet, sjönk nu ytterligare, — från 655
millioner francs årligen till 596 millioner. Redan en dylik tjuguårig Ull
-hakagång — eller till och med om man vill kalla den endast
stagnation — innebär säkerligen ett betänkligt faktum, i synnerhet under
en tid af så uppjagad spekulation. Härtill kommer, att det bidrag, som
81lfverproduktionen förr lämnat till stocken af omloppsmedel, nu
i hög grad försvagades, genom silfrets i Hera betydelsefulla länder
genomförda dcmonetisering.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
