Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
168
EMIGRATI0N8UTREDNIHGEN. BETÄNKANDE.
Erinras raå, att i sistnämnda siffra ingår äfven emigrationen till
våra grannländer i Europa. Denna, som uppstått under 1860-talets
nödår, förklaras af att ännu vid denna tid arbetslönerna där voro
något högre än hos oss, åtminstone i fråga om grofarbete.
Af de särskilda faktorerna inom Sveriges ekonomiska lif spelade
årsväxten ännu en mycket betydelsefull roll, om än icke en allt
annat öfvervägande såsom förr. De klimatiska förhållandena
företedde under 1870-tale.t stora ytterligheter men voro icke desto mindre
i det stora hela gynnsamma, både för årsväxten och för
hälsotillståndet. Hela året 1872 utmärktes af en sällsynt värme, och äfven
flera andra somrar företedde mycket hög temperatur; däremot voro
vintrarna 1871 och 1875 bland de kallaste i mannaminne. Ett
abnormt ogynnsamt år var 1877, med exempellöst lång och kall vår,
envis midsommartorka och slutligen ett oupphörligt regnande under
bärgningen.
Skördeutfallet var i regeln under 1870-talet mycket gynnsamt.
Räknadt efter medelomdömena för de särskilda åren skulle till och
med intet tidigare decennium ha varit fördelaktigare, så långt vår
kännedom räcker. Det förra årtiondet hade slutat med två rikliga
skördar, 1869 och 1870; omedelbart till dem anslöto sig nu
ytterligare tre år med god skörd: åren 1871, 1872 och 1873. Missväxterna
på 1860-talet följdes alltså af fem gynnsamma år å rad; ett
motstycke härtill under äldre tider träffas kanske endast under åren
närmast efter 1818 samt under den enastående perioden 1786—1797.
Det gynnsammaste skördeåret af alla under 1870-talet var 1878,
som oekså ovanligt tydligt manifesterade sitt inflytande a
befolkningsförhållandena (utvandringen oafsedt) under det närmast
efterföljande året, eller 1879. Svaga skördar gåfvo under detta decennium
endast åren 1874, 1876 och 1877, af hvilka för öfrigt det mellersta
synes ha varit i det närmaste medelmåttigt.
Äfven konjunkturerna för det svenska jordbruket voro i
allmänhet mycket goda under 1870-talet. Spannmålsprisen voro höga, och
hafreexporten nådde nu sitt maximum (2-4 millioner deciton årligen).
Att icke desto mindre nyodlingarnas omfattning gick tillbaka,
berodde väl dels på de oerhördt stegrade arbetspriserna, dels på att
man nu begynte öfvergifva den gamla, rent extensiva metoden
och i stället vände sin uppmärksamhet åt en mera intensiv skötsel.
Starkast ökades alltjämt hafrearealen, men äfven hveteodlingen
fortfor att göra framsteg. Däremot börjar potatisodlingen nu stagnera.
För jordbrukets tekniska förkofran arbetades energiskt. Är 1876
öppnades de första kemiska stationerna, och samma år den första
frökon trollanstalten; vid årtiondets midt började statens
hästpremi-eringar; och mot dess slut anställdes de första mejerikonsulenterna.
Också gjorde åkerbruket otvifvelaktigt framsteg. Konstgjorda göd-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
