Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
174
BMlåRATIOSSUTREDNISOKN. BETÄNKANDE.
tlyttningsöfverskott (—), blifver omflyttningsresultatet, årligen i promille af
medel fo lit mängden:
Län- Promille.
Stockholms stad . + 19-60
(iälleborgs . . . + 6’45
Västernorrlands 5 62
Jämtlands . . . + 2 21
Stockholms län . 4- 1 90
Uppsala . . . . + 1 46
V ästmanlands . . 4- 110
Göteborgs o. Boll. . + 0-50
Norrbottens . . . , — Ott
Inflyttningsöfverskottet är — Stockholm oafsedt — högst i de tre södra
Xorrlandslänen, bland dem i främsta rummet Gäfleborgs, för hvilket
1870-talet är den rätta glansperioden. Äfven tre af de fyra Mälarelänen förete
någon inflyttning, hvilket ej är sa ovanligt; däremot inträffar detta aldrig i
Södermanland. — Om -Jönköpings län är taladt redan bär ofvan.
Folkökningen i städerna var lielt naturl gt ganska stark under ett årtionde
af sä mycken ekonomisk expansion. Den högsta relativa tillväxten företedde
af de större stadssamhällena Söderhamn, Sundsvall, Eskilstuna, Jönköping,
Göteborg, Malmö, Hälsingborg, Halmstad m. fl. I Stockholm var tillväxten mindre
betydlig, — delvis på grand af hög dödlighet och otillräcklig bostadstillgång.
Om man frän Sveriges ekonomiska lif öfvergår till de kulturella
oeh sociala sträfvandena, märkes införandet afgift kvinnas rätt
till 3förord* (1874) samt inom gebitet för social »själfhjälp» en stark
utveckling af sjukkasseväsendet äfvensom skapandet af de af
bostadsnöden framkallade bostadsföreningarna i Stockholm. Inom
undervisningsväsendet och det vetenskapliga lifvet äro att nämna
inrättandet af Nordiska Museet (1872) oeh af Stockholms Högskola (1878).
Under de goda ären rådde en stark tillströmning till de allmänna
läroverken. Folkundervisningen gjorde fortfarande framsteg
åtminstone i organisatoriskt hänseende. Frän början af 1870-talet
begynner slöjdundervisningen understödjas och organiseras, och är 1871
öppnades det snart världsberömda slöjdlärareseminariet vid Xääs.
Däremot anses, att intresset för sockenbiblioteken vid denna tid
svalnade, och i allmänhet gjordes nndcr den närmaste tiden föga för
folkupplysningen i detta ords modernare betydelse. Nya uppslag i
detta afseende tillhöra följande årtionden.
Dödlighetsförhållandena i vårt land voro under 1870-talet
utomordentligt gynnsamma, jämfördt med föregående tider, — ett så
mycket anmärkningsvärdare faktum som förhållandet alls icke var
enahanda inom Europa i gemen. Inom flertalet europeiska länder
var tvärtom, såsom redan förut omnämnts, dödstalet under
årtiondets förra del mycket högt; delvis får detta tillskrifvas
smittkopporna och öfriga farsoter, som följde i krigets spår, samt koleran.
Till oss hunno smittkopporna är 1874; de härjade svårast i
Stockholm, där bostadsbristen nu stigit till en fruktansvärd höjd. Hela
Malmöhus ... — 2’50
Södermanland» . — 3’11
Kopparbergs . . — 3"42
Västerbottens . . — 3 02
Blekinge .... — 4’44
Gottlands .... — 5 -12
Jönköpings ... — 5’54
Hallands .... — 574
Örebro.....— ö’34
Östergötlands . . — 6-36
Kalmar.....— 7’IM
Skaraborgs ... — 7’67
Kristianstads . . — 7*69
Älfsborgs .... — 8’20
Kronobergs ... 828
Värmlands ... — 9!»!»
Hela riket . . . — 3 |fi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
