Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
182
KMIORATIONSUTItKDNINGEN. BETÄNKANDE.
för att hålla våra näringar uppe, så blir detta en ganska vacker lista.
För jordbrukets del ha vi då att erinra om bolaget Separators energiska
sträfvanden för revolutionering af mjölkhandteringen både i vårt
land och efterhand i främmande länder; om Svenska
mejerikonsulentföreningen (1888), om Jlosskulturföreningen (1886) och Svalöfs
världsberömda anstalt, grundlagd likaledes år 1886; om det nya
»Skara-borgssystemet» för kreaturspremieringen; om hvitbetsodlingen, som
under detta årtionde begynner sitt segertåg; om nya
odlingslånefonden (1883) och anslagen för frostländigheternas minskande (från
1884). Frän landtbruksundervisniugens område är att nämna en ny
typ af hithörande anstalter: landtmannaskolorna, som ställdes i
förening med folkhögskolorna.
Genom Kungl, förordningen den 6 augusti 1881 upphäfdes allt hvad
dittills var stadgadt angående »besutenhet» såsom villkor för
hemmans lclyfvande äfvensom angående rättighet att lösa obesuten del.
Jled ett par oväsentliga undantag kunde hemmanen hädanefter
klyf-vas i huru små delar som helst. Härmed var en månghundraårig
ekonomisk stridsfråga i vårt land förd till sitt slut. Också ökades
brukningsdelarnas antal efter hand icke obetydligt. Däremot
minskades antalet torpare under detta årtionde med 12 %, och
backstugu-och inhyseshjonen med 20 K.
Såsom naturligt är, trädde under de dåliga tiderna åtskilliga
missförhållanden i dagen. Det visade sig nu, att Allmänna hypoteksbanJcen,
af hvilken man väntat så mycket, ägnat mera omsorg åt de utländska
làngifvarncs intressen än åt sina egentliga principalers: de svenska
låntagarnes, — ett karaktäristiskt drag! Hypoteksbankens
obligationer voro förstklassiga papper på världsmarknaden, men de svenska
landtmännen suckade under räntebördor, som, enligt deras uppfattning,
med större omtanke från Hypoteksbankens sida kunnat göras vida
drägligare. Äfven bristerna i spannmålshandclns organisation, eller
rättare: dess brist på organisation, framträdde nu tydligt. Genom
afsaknaden af gemensamma lagerhus och omöjligheten af erforderlig
sortering blef den svenska spannmålen mången gang rent af osäljbar.
Den svenske landtmannen kunde ej vara säker att få afyttra sin
vara, ens om ban bjöd ut den till underpris.
År 1888 öfvergick vårt land, såsom bekant, till en
protektionistisk tullagstiftning. Spannmålen belades åter med införseltull, efter
att lia varit fritagen därifrån i trettio år, eller alltsedan 1858. För
den vänstra flygeln af protektionisternas falang stod denna åtgärd
såsom en nödfallsutväg, under en rent förtviflad belägenhet; man
ansåg. att fragan »tull eller frihandel» icke borde lösas efter abstrakta
principer, utan att man måste handla såsom lämpligast syntes i hvarje
fall för sig. Denna åskådning torde numera vara rätt vanlig äfven
inom frihandels kretsar. — äfven om man icke därmed uttalar sig
om, huru 1888 års situation egentligen borde bedömas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>