- Project Runeberg -  Emigrationsutredningen : Betänkande /
211

(1913) [MARC] Author: Gustav Sundbärg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Framställningen af emigrationens omfattning och verkningar
samt de orsaker, som må kunna anses halva i främsta rummet
framkallat den stora folkrörelsen, blifver kanske något mera konkret,
om de statistiska hufvuddata samt. inkomna lokala upplysningar
sammanföras för hvarje län för sig. Detta sker i efterföljande
framställning, som hufvudsakligen stöder sig på .Emigrationsutredningens
Bilagor V, VI och XVII, med hänvisning äfven till mera
anmärkningsvärda data i öfriga publikationer. Utdragen ur Bilaga VI för
Ii varje län (>l)e geografiska betingelserna för näringslifvet») äro
utförda i samråd med sagda bilagas författare, D:r Per Stolpe.

Med afseende a här uti inledningen samt uti länsöfversikterna
införda tabeller ma lämnas följande förklaringar och anmärkningar.

1) Inom hvarje län har ett försök gjorts att skilja mellan
Jordbrukssocknan och -Öfriga socknar?. Dessa båda grupper hafva
nämligen i fråga om folkökningen alltsedan utvandringens
uppträdande företett de mest afgjorda olikheter. Skillnaden med
afseende å emigrationen är vida mindre och företer många
oregelbundenheter. Regeln är visserligen att i de stora utvandringsbygderna
emigrationen är något större från jordbrukssocknarna än från
industribygderna, men denna regel vidkännes mänga undantag. Den
egentliga skillnaden, hvarigenom olikheten i folkökningen förklaras,
består uti det olika förhållandet till den inrikes omflyttningen. Så
godt som undantagslöst går denna ifrån jordbruksbygderna och till
industribygdcr och städer. Industriplatserna och städerna kunna
visserligen under tider af dåliga konjunkturer aflämna ett högst
betydligt antal emigranter, men dessa rekryteras till stor del af den
förut från jordbruksbygden inflyttade befolkningen ocli ersättes för
öfrigt i ej ringa mån af oupphörligt tillströmmande nya skaror från
samma källa. Numerärt sedt skulle man alltså kunna säga, att
jordbrukssocknarna furnera icke blott sin egen emigration till
främmande land, utan äfven en stor del (kanske största delen) af
emigrationen från industrisocknar och städer.

Till följd af denna inhemska omflyttning kunna industriorter
°ch städer i regeln förete folkökning äfven under tider af mycket
hög emigration. Däremot är inom jordbruksbygderna folkminskning

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:22:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/emubetanka/0225.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free