Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LXNSÖFVERSEKTBR. UPPSALA I.ÄN.
Af all slags spannmål och likaså af mjölk iir produktionen naturligtvis
stor i detta län, jernfördt med folkmängden, och lämnar alltså mycket till
afsalu. P.lott af potatis är odlingens omfattning endast medelmåttig, här
liksom i Stockholms län. — Mjölkproduktionen pr ko (1,980 kg.) öfverstiger
riksmedeltalet (1,891), men hinner icke Stockholms liins tal, som iir 2,037 kg.
Brukningsdelarnas medelstorlek är cj mindre än 25 hektar åker på
hvarje, medan motsvarande rikssiffra endast är 10 hektar. Af länets
samtliga jordbrukare äro cj mindre än 47 % arrendatorer, hvilket är maximum i
värt land. Det allmänna medeltalet är 15 %.
Rätt ansenliga delar af länets mark torde lämpa sig för nyodling,
nämligen samma jordslag som inom Stockholms län. Torfmarkerna ha sin
ojämförligt största utbredning i norra delen af länet och erbjuda här vidsträckta
områden, som äro lämpliga för kultur. Dock bör anmärkas, att landytans
ringa lutning i dessa trakter försvårar en verksam dränering och torrläggning.
I mellersta delen af länet pågå tör närvarande stora afdikningar (liälingc
härad), och i södra delen äro torfmarkerna redan på mänga håll odlade. Ilär
tinnes emellertid en annan möjlighet för vinnande af ny åkerjord, nämligen
svämlerorna kring de vattendrag, som mynna i Mälarens fjärdar.
Otvifvelaktigt skulle vidsträckta områden af sådan mark kunna genom invallning
torrläggas, så att de blefve användbara till åkerjord, i stället för nt.t såsom itu
tjäna till jämförelsevis klent utkastande slåttermarker. Äfven kring Örbyhus
härads största vattendrag, Tämnare-ån, förekomma dylika svämleror, likaså
pä Dalälfvens öar och stränder.
I medeltal är något mer än hälften af länets areal skogbevuxen.
Skogens areal är i stort sedt proportionell mot morän markans utbredning, enär
ju de sedimentära jordarterna till största delen tagits i anspråk af jordbruket.
Skogfattigast (30 •») äro alltså de tre härader (Trögd, Åsunda och Lagunda),
som omfatta Enköpingsslättcn, samt Vaksala härad (34 ’-), sammanfallande med
Uppsalaslätten. Oväntadt mycken skog (51 och 58 \) tinnes kvar i do bägge
små härader, Bro och Håbo, som bilda länets sydligaste del, antagligen
beroende på att brukningsdelarna äro stora och till mer än hälften utarrenderade.
Öfriga häraders skogsareal öfverstiger 55 %, och af dessa äro de bägge
nordligaste, Örbyhus och Olands, skogrikast, med resp. 59 och 04 skogsmark.
Denna relatift ojämna fördelning har visserligen a ena sidan haft till följd,
att skogsbrist råder å do större slättmarkerna, men å andra sidan lämna dt!
vidsträckta, sammanhängande skogsarealerna i norra delen af länet material
till en liflig skogsindustri. Järnbruken äro afsättningsorter för ön omfattande
träkolstillverkning, och vid flera af bruken, exempelvis Österby och Gimo,
idkas en betydlig sågverksrörelse, hvartill råämnen lämnas at’ skogarna inom
Olands och Örbyhus härader. Länets — och ett af världens — största
såg-verk är Skutskär vid Dalälfvens mynning, och här finnes ock en stor
trämassefabrik; råvarorna härför produceras till största delen inom Dalarna och
Gästrikland.
Bergsbruk. Bland detta läns bergarter är egentligen blott den kring
Uppsala förekommande graniten föremål för brytning i större skala. Dessutom
brytes vid Lenaberg nära Vattholma icke obetydliga mängder kornig kalksten
(urkalksten). Däremot äro malmerna i detta län af långt större betydelse
än i Stockholms län. Främst står naturligtvis Dannemorafältet, hvars
världsberömda järnmalm brutits sedan 1400 taiet. Malmön består af något
kalk-blandad svartmalm ocb anses vara en af do renasto och bästa på jorden
förekommande. I södra delen af gruffältet förekommer och tillgodogöres äfven
något zinkmalm (zinkblände). Ett annat viktigt malmfält är Hain hällsfältet,
17—112201. Emigrationtulredningen. Betänkande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>