Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IiÄNSÖFVEHSIKTEK. SÖDERMANLANDS LÄN. 2lil
Tab. 86. Folkökningen i Södermanlands lån från 1810 till 1910.1
Åren [-Folkmängd-] {+Folk- mängd+} vid periodens slut. [-Folkökning. Födelseöver–] {+Folk- ökning. Födelse- över-+} Om
flytt-ii ill gs- Däraf
skott. resnltat. Inrikes. Utrikes.
1810..... 99.473
1811/20 .... 101,304 4- 1,831 5,184 — 3,353 — 3,353 _
1821/80 .... 108.348 + 7.014 6.593 9,510 — 2,466 — 2,466 —
1831/40 .... 114,911 120,133 4- 9,449 8,555 — 2,856 — 2,856 —
1811. 50 .... -t- 5.192 — 3.363 — 3,363 —
1851/60 .... 120.737 4- 6.604 10,668 4,064 — 4,041 23
1881/70 .... 136,147 4- 9,410 12,515 — 3,105 — 2,446 — 659
1871 80 .... 147.212 4- 11.065 15,474 — 4,409 — 3,333 — 1,076
1881/90 .... 154,991 4- 7,779 17.378 — 9,599 — 5,471 — 4.128
18910;) .... 167,428 4- 12.437 18,593 — 6,156 — 4,099 — 2,057
1901,10 .... 178,568 + 11.140 18,057 — 6,917 — 1,905 — 2.012 i
rätt bördiga ocli lättodlade åkermark. Från rullstensåsarna ba af vågorna
nedsköljts icke obetydliga mängder mosand, som dock mindre väl lämpar sig
såsom åkerjord. — Länets torfmarkcr beräknas utgöra blott omkring is
af bela arealen, och häraf Sr mer än hälften redan uppodlad. Största
arealen icke odlade mossar bar Oppunda härad (niira 20 ?.) och därnäst
.lönåker (17 %), alltså de bägge skogrika och sent uppodlade häraderna vid
läns-gränsen mot Östergötland. Dessa torfmarker äro dock till större delen
hög-mossar och alltså olämpliga för uppodling. Största arealen odlingsbara
mossar har Väster-Rekarne härad.
De klimatiska olikheterna inom länet äro föga betydande —
kusttrakterna ha något blidare vintrar samt svalare och torrare somrar än inlandet
— och kunna icke hafva något afsevärdt inflytande på växtligheten.
Folkmängden i Södermanlands län uppgick år 1750 till 7!),000
personer, ar 1810 till 99,000, och år 1910 till 179,000 personer.
Folkökningen har, liksom i de öfriga Mälarelänen, i regeln varit svag, och länets
audcl af riksfolkmängden har sjunkit från 44 promille år 1750 till i våra
dagar endast 32 promille.
Orsaken härtill liar varit dels den ringa äktenskapliga fruktsamheten, dels
c" ganska betydlig utflyttning, i synnerhet till Stockholm. Emigrationen
däremot har varit mycket lindrig, såsom annars i Mälarelandskapen.
Inom länets olika härader och städer har folkmängden vid olika
tidpunkter uppnått till de belopp, som utvisas af tabellen å nästa sida.
Inom Åkers och Sclebo härader är folkmängden föga större än den var
redau för ett århundrade sedan. Strängnäs’ omgifvande bygd delar härutinnan
’ott med omgifningarna omkring Uppsala, Västerås och Linköping. Inom Rönö
Oeh Hölebo är folkmängden mindre nu än för trettio år sedan, — inom Rönö
mindre än för fyrtiofem år sedan.
I allt har Södermanlands län på do sista hundra åren haft ett
födelseöverskott af 125,383 individer, mon folkökningen har uppgått till endast
7-’,095. Länet har alltså förlorat mer än 4(i,000 personer genom
utnyttning. Af denna förlust komma ensamt på det stora Oppunda härad 18,000
Personer, på .lünåkcr 10,000, på Rönö ungefär 9,000, på Åker och
Villåttinge hvardera inemot 5,000, på Sclebo 4,000, på Daga och Hölebo
1 Sc anm. 1 sid. 252.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
