Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LÄNSÖFVERSIKTEK. SÖDERMANLANDS LÄN. 2(>5
Tab. 90. Några ekonomiska hufvuddata för Södermanlands län.1
Yrkesfördelning är 1900 (och 1840). [-Södermanlands-] {+Söder- man- lands+} län. Hela riket.
Antal Inb. pr kvkm. . 29 13
Folkm. lefvande af:
Jordbruk, % ..... 54-86 53-67
Industri, %..... 29 82 2.8X9
Handel o. snmf., % . . 8 59 10-60
Allin, tjänst m. m., % . (i’73 «-84
Inom industrien:
Metallförädling»-, * . . 11-7(1 4-08
Byggnads-, %..... 6-42 6*59
Vnfiinds- o. beklädnads 5(53 618
Bergverks-, N..... 1-98 400
Näringsmedels-, % . . . 1-77 2-3»
SSgverk»-, K..... 1 87 31)8
lud. for litt. o. konst, % 4JBS 0 73
Kcmisk-teknisk, . . . 0-41 rso
År 18-10:
Jordbruk, %..... Industri. %..... 80-10 1110 80-90 854
Handel o. samf., % . . 1-00 2-21
Allm. tjänst m. m., % . 7-80 8-|>5
domligt undantag ägor rum i fråga om potatisen, af hvilken skördas åtskilligt
mindre pr inb. än för riket i dess helhet. Inom hela Mälareomradet kan
’akttagas, att potatisodlingen är jämförelsevis tillbakasatt; i synnerhet gäller
detta om Västmanland och Södermanland.
Brukningsdelarna äro mycket stora, — i medeltal omfattande nära ’20
liektar åkerjord hvar. Denna siffra är det högsta länsmcdeltalet i bela vårt
land; genomsnittet för riket hinner ej längre än till 10 hektar pr
bruknings-del. Af länets jordbrukare äro 43 procent arrendatorer, en proportion som
öfverträffas blott i Uppsala län.
r likhet med åkerarealen är äfven Skogsmarken ganska jämt fördelad
Pa de särskilda häraderna. Skogrikast är det på landhöjden liggande
Villåt-loige (03 % af bela arealen), och skogfattigast slättbygden Väster-Rekarne
(35 %). I allmänhet finnes skog till husbehof, men ej därutöfver, och antalet
Personer, som hufvudsakligen lefva af skogens afkastning, är mycket litet.
Dock hör anmärkas, att de för järnbruken behöfliga skogsprodukterna i
allmänhet erhållas inom länet.
Fisket är rätt viktigt och af långt större betydelse än t. ex. i
Stock-Indins eller Uppsala lüu. Tack vare den af en mängd rubbningar i
jordskorpan orsakade sjörikedomen iir fisket i insjöarna (inkl. Mälaren och
Hjälmaren) af större betydelse än hafsfisket, såväl i afseende på antalet fiskare
s°ni ock beträffande produktens penningevärdc.
Bergsbruket. Länets gneisbergarter hafva icke någon praktisk
betydelse; däremot äro kalkstenarna föremål för brytning i rätt stor skala.
Riktigare kalkbrott förekomma vid Gärdesta och Andcrvik i östra delen af
1 Jfr sid. 220.
Arealens fördelning,
produktion ni. ni.
[-Södermanlands-]
{+Söder-
man-
lands+}
Inn.
Hein
riket.
Af arealen land:
Odlad jord, % ... . 28’25 890
Naturlig Hug, % . . . 2 20 3-26
Skogbärande mark. jä . 63’96 52 16
Annan mark, * . . . 559 3568
Produktion pr inb.
Hvete oeh råg, kg. . . 217 144
A ilium spanumäl, kg. . 116 .117
Potatis, kg............224 281
Mjölk, kg. . . . . . 884 549
Prod. pr hektar.
Spnanmill, dt..........14 -14 14 48
Potatis, dt..............90 29 97’6ä
Å in sad H a vnllnr, Ht. . 39’S0 3870
> naturlig üug, dt. . . 17 00 15’70
Mjölkprod. pr ko, kg. . 2,200 1,891
Pä 100 kvkm.:
Landsvägar, kilom.. . 37 20 13 90
Järnvägar, kilom. . . 5’U 298
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
