Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KMI<tKATlONS0TKEt>NINOE.\. ISKTÄNK ANDE.
Hela antalet emigranter frän Östergötland- liln är för de senaste sextio
uren uppgifvet till G!).701 personer. Af dem uiiigo (16,425 till främmande
världsdel, 8C4 till Finland eller Ryssland. 5G1 till Tyskland. 725 till Norge.
<i0’.i till Danmark ocli 517 till öfriga länder eller okänd ort. Ären 1851/1800
var don relativa atvandringssiffrnu för länet högre än rikets genomsnittstal,
men under de senaste tjugu ären, eller åren 1801 I!>I0, Lar detta icko längre
varit fallet. Till våra svårare utvaudringsbygdcr hör alltsa Östergötland ini
mera icke.
Inom länet själft liar utvandringen varit synnerligen ojämn. I Iijörkckinds,
Ostkinds, Lösings och Hammarkinds härader, eller kustbygden, har
emigrationen varit mycket obetydlig; däremot har den varit vida öfver
riksmedeltalet i Lysings, Göstrings, Aska oeh Dals härader samt äfven i Kinda.
Ydre, Vifolka och Valkebo. I iland dessa sistnämnda ingå samtliga de härader
(Dal. l.yimr. (Wiström1 och Ydre), som från demografisk synpunkt ansluta ^ig
mera till Småland eller Västergötland än till Östergötland.
Immigranternas antal har städse varit jämförelsevis lagt. För de senaste
fyrtio ären är det uppgifvet till 7,580 personer. Af dem kommo 5,(551 från
utomeuropeiska länder, 562 från Finland eller Ryssland, 514 från Tyskland.
.147 från Norge. 2SI I från Danmark och 215 Iran andra länder eller okänd
ort. Se vidare tabellen sid. 272
Näringsverksamheten. Östergötland liar alltid hört till vara viktigare
iudustribv gdcr, dock i äldre tider mera än nu. Ar 1«40 gaf industrien uppe
hålle at 12 à. 13 procent af länets innebyggare, och denna siffra var ila den
högsta i bela vart land. Ar 1900 hade industriens andel af folkmängden
stigit till närmare 32 procent, men nu visades högre siffror uf både
Malmöhus, Göteborgs och Ilohus och (iälieborgs län. och jämnhögt med Östergötland
stodo Örobro, Västmanlands och Västernorrlands län.
Jordbruke.t lifnär ännu i vara dagar vid pass hälften uf Östergötlands
folkmängd. Af länets bela areal upptagas också 25 procent af den tullade
jorden, och den naturliga ängen omfattar nära (’■ procent. Åkerarealens
fördelning står i det tydligaste beroende af naturbeskaffenheten. Minsta
åkerjorden ha de bägge härader (Ydre och Kinda), soin ligga söder om slätten,
på småländska höglandets sluttning, nämligen 8 och 1.3 . af bela arealen land.
1’inspanga läns härad, som jämte det lilla Bråbo bildar norra delen at’
Östergötland, bar en åkerareal af 14%. Bråbo 16’,.. Deras något högre siffror,
oaktadt den bergiga terrängen, bero antagligen pa deras läge under marina
gränsen med däraf följande lcruthigriiigar, til! hvilka de ofvan denna gräns
liggande Ydre och Kinda sakna motsvarighet. Do härader, som ligga dels pa
slätton och dels på småländska höglandets sluttning, och där alltså de
sedi-mentära jordarternas såväl utbredning som kalkhalt börja minskas, äro Lysings.
Göstrings, Valkebo, Nanekinds och Skärkinds, |lit kan äfven räknas
Hammarkind. beläget längst i öster mellan Söderköping och Valdemarsvik och alltså
mest aflägset från de siluriska bildningarna, äfvensom Östkind \ id Bråvikens
-ödra sida. Inom denna grupp varierar åkerarealen mellan 22 och 30 \. De
pa slätten liggande, men likväl ieke till det egentliga siluromradet hörande
häraderna Vifolka. Hanekind, Björkekiud, Lösing och Memming ha en
åkerareal al 35—40 %. Af de pa siluromradet belägna Bobergs. Aska, Åkerbo
och Dals härader äro 41—76», odlade, |lit hör äfven Gullbergs härad, hvars
jämförelsevis laga. si|fra, 34 •», orsakas däraf att <let till stor del ligger på
höglandet, norr om Roxen. — I afseende på bördigheten äro variationerna
långt svagare. Lägst i afseende pä spannmålsskörd, höskörd af vallar oeh äng
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
