Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3<>2 EMI0RATI0NSUTBEDNINUEN. BETÄNKANDE.
Tab. 110. Xàgra ekonomiska hufvaildat.a för Kalmar län.1
yrkesfördelning Kallnar Hela
år 1900 (oeh J840I. län. riket.
Antal inb. pr kvkm . 21 18
Fnlkm. lefvande af:
Jordbruk. % . . 59*61 53*87
Industri, ■ . 24*30 28*89
Handel o. saiuf.. . . 10-66 10*60
Allm. tjänst ni. m . 514 6*84
Inom industrien:
7*09 6-59
Väfnad*- o. beklädnads-. 6*ll& 6*18
Bergverks-, ..... 3 Sll 4*0(1
Metallförädlings-, . . *."83 4*08
Näringsmedels-, % . . . 2*09 2*33
Sågverks-, % ... . 1*70 3*118
Kemisk-tckiiisk, % . . . Oss 1*80
1 ad. for litt. o. konst. *’. 0*3» 0*73
År 1840:
Jordbruk, ¥..... Industri, j(..... 86-50 ! 5*7.1 ! 80*!IO s-s-t
Handel o. samt’., JS . . 2*10 1 2 21
Allm. tjänst, m ni. 5*70 8*35
sedan 1860-talet varit större än tör riket i allmänhet. Starkast har den varit
från Öland, i synnerhet i Runstens och .Möckleby härader. På fastlandet har
Sevede haft de relatift högsta siffrorna. Något gynnsammare än öfriga trakter
hafva statt Norra Tjust samt de båda Mörehäraderna. Kör Södra Möre beror
dock detta egentligen endast ]>a de jämförelsevis laga siffrorna för 1880-talet.
hvadan man kan säga, att den större utvandringen här inträdde något senare
än annars i länet. Numera står Södra Möre alls icke fördelaktigare än öfriga
härader på fastlandet. 1 fråga om denna utvecklingsgång, liksom i flere andra
befolkningsstatistiska hänseenden, öfverensstämmer Södra Möre ined
grannbygderna inom Itlekinge.
Antalet immigranter från främmande land är för de senaste fyrtio åren
för länet i dess helhet upptaget till 11,710 personer.
Af bela antalet emigranter frän Kalmar län under de senaste sextio ären
gingo 69,518 till främmande världsdel, 1,997 till Danmark, 1,099 till
Tyskland och 558 till Finland eller Ryssland. Af immigranterna kommo 9,463
från utomeuropeiska länder, 918 från Danmark, 591 från Tyskland och 301
från Finland eller Ryssland.
Näringsverksamheten. Af Kalmar läns befolkning hämta 35 procent
sitt uppehälle af industri, handel och samfärdsel; motsvarande medeltal för
bela riket är 39 à 40 procent (år 1900). Jordbruket lifnärer i Kalmar
län ännu nära 60 procent af bela folkmängden. Af arealen äro 16 procent
uppodlade, och nära 6 procent upptagas af den naturliga ängen.
Den odlade jordens areal är inom länets fastlandsdel betydligt större än
i det; öfriga Smaland; detta gäller särskildt om kusttrakterna, under det alt-
1 .1 fr sid. 220.
Arealens fördelning,
produktion in. m.
Kalmar
län.
Hein
riket.
Af arealen laml:
odlad jord,..........16-08 8*90
Naturlig äng, * . . . 5*79 3*26
.Skogbärande mark. % . 58-81 52*16
Annan mark, % . . . 19*32 35*68
Produktion pr inb.
Hvete och rilz, kg. . . 220 144
Annan spannmål, kg. . 304 317
Potatis, kg............-280 28-1
Mjölk, kg..............4/j I 549
Prixl. pr hektitr.
Spannmål, dt............1301 lits
Potatis, dt. .... . 86*23 97 05
Å insådda vallar, dt. . 38’JO 38 70
> naturlig ang. dt. . . 17*00 15*70
Mjölkprod. pr ko, kg. . 1,511 1,891
IJ« 100 kvkm.:
Landsvägar, kilom. . . 26*8o 13 90
Järnvägar, kilom . . 5*35 2*98
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
