Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
l.4N8ÖFVKK.SIKTER. HOTTLANDS LÄN. 309
Tab. 111. Folkökningen på Gottland från 1130 till 1910.
Åren [-Folkmängd-] {+Folk- mängd+} vid periodens slut. [-Folkökning. Födelseöverskott.-] {+Folk- ökning. Födelse- över- skott.+} 0
inflyttnings-resultat. Oäraf Inrikes. Utrikes.
1750 . . . . 24.282
’ 1751/60 . . . 25,710 + 1,437 2.620 — 1,183 — 1,183 _
| 1761/70 . 27.807 + 2,088 1.751 + ;S37 + 337 _
1771/80 . . . 29,815 + 2.008 1,638 + 370 + 370 —
1781 90 . 29,120 — 695 753 1.448 — 1.448 —
1701 00 . . . 31,291 + 2,171 2,502 — 331 — 331 —
1801/10 . . . 32,868 + 1,577 1,760 — 183 183 —
i 1811 20 . . . 35,564 + 2,696 2.392 + 304 304
1 1821 ’30 . 38,954 + 3,390 3,749 — 359 359 —
1831 40 . 11,575 + 2.621 3.119 — ■198 — 498
1841 50 . . . 44,572 4- 2,997 2,593 + •101 + 404 , —
1851 60 . . . 50,137 + 5.565 4,686 + 879 + 934 55
1861’70 . 54,028 + 3,891 4,858 — 967 _ 240 — 727
1871 80 . . . 54,668 + 610 3.597 — 2,957 — 1,612 1.345
1881 90 . . . 51,337 3,331 2.449 — 5.780 — 1,595 4,185
1891 00 . . . 52,781 + 1.444 2,029 — 585 + 1.062 — \M1
1901 10 . . 55,217 + 2.436 2,927 191 + 756 1.247
ten hällande förmaga. 1 åtskilliga trakter är sanden ganska fruktbar, t. ex.
i trakten af Östergarn; på andra håll. t. ex. pa Fårön, är sanden utbildad
säsom flygsand. Inom vissa områden täckas de lösare kalkstensarterna af
ett så djupt lager vittringsjord, att denna kan sägas bilda ön särskild jordart.
Gottland saknar utpräglade dalgångar, mon i den för ögat ofta alldeles
plana ytan finnes dock cn mängd grunda insänkningar; dessa upptagas till
högst väsentlig del af mossar eller, säsom do vanligen pä ön benämnas,
myrar. Deras areal är rätt betydlig, nämligen 9’6 \ af Gottlands bela
ytvidd. Då Gottland uteslutande består af kalkbergarter, är det naturligt, att
hvitmossor, soin vantrifvas på kalkgrund, icke inga i torfven. Den är därför
i allmänhet af långt bättre beskaffenhet än inom fastlandets flesta trakter,
väl förmultnad och med hög kalk- och kväfvehalt. I allmänhet hvilar
torfven pä en hvit, finfördelad, jordformig kalkmassa, s. k. bleke. Denna
bildning har ej sällan en mäktighet af 1—Vb meter. l’ä grund af torfvens i
allmänhet, höga askhalt är den mindre lämplig till brännmaterial, inert
däremot synnerligen användbar för odling.
Det mest utmärkande draget i Gottlands klimat är den ringa
nederbörden under våren och försommaren, hvilket är ett. -.vårt hinder för både
jordbruk och skogsväxt.. Under nämnda årstid är nederbörden pä Gottland
ungefärligen motsvarande Kalmartraktens. Orsaken till denna torkperiod är
teuiperat.urnmsättningeii mellan land och haf. På våren och försommaren är
hafvet ännu kallt och afdunstningen från dess yta därför ringa. Landet
uppvärmes däremot, hastigare än hafvet.; luften öfver land blir därigenom också
uppvärmd och stiger uppåt samt ersättes af från hafvet inströmmande ny
luft. Denna luftströmning går alltså från ett kallare till ett varmare område;
därigenom minskas dess relativa fuktighet och följaktligen äfven utsikterna
för det varmare området att. få nederbörd. Gottlands vårtorka beror alltså
På dess läge i ett under denna årstid kallt haf.
Folkmängdon pä Gottland uppgick ar 1750 till 24,300 personer, är 1810
’ill 32,000 och ar 19X0 till 55,200 personer. Folkökningen varunder 1700-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
