Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LÄNSÖFYKRS[KTER. (SOTTf,A.\’l>S I,ÄN.
erhållit stor användning såsom bygguadssten, t. ex. den under namnet
Gottlands-marmor bekanta IjnsrOda kalkstenen från Hoburgen på öns sydvästra spets, en
hvit kalksten från Klintehainnstrakten m. fl. För närvarande pågår dock
brytning af byggnadssten endast i trakten norr om Visby, där en gråhvit
kalksten tillgodogöres i ganska -tur skala. Inom flera delar af ön bedrifves
kalkbränning, särskildt vid kusterna, t. ex. \id Fårösund, Klintehamn, Visby och
Slite, om än icke |>å långt när i samma omfattning som i äldre tider. l»en
rikliga tillgången på råvara och de lätta sjökommunikationerna äro
gynnsamma villkor för denna industri; däremot har bristen på annat bränsle än
ved fördyrat varan. Det synes dock. som om Gottlands myrar borde kunna
lämna torf till detta ändamål likaväl som t. ex. Irlands. På öns
kalkstenstillgång är äfven den stora cement fabriken vid Visby grundad.
Att Gottland med sitt torra klimat, sin ringa höjd öfver hafvet och sin
till följd af kalkgrunden mycket jämna terräng skall totalt sakna tillgång på
vattenkraft, är belt naturligt. Intet af Sveriges län är i detta afseende
sämre lottadt.
Beträffande Gottlands kommunala lif ma nämnas, att utskv lderna i
allmänhet äro ganska höga, till trots för att fattigvårdsutgifterna äro ovanligt
lindriga. Sparbanksvåsendet är ej sà utveckladt som man kunde vänta.
Antalet delägare är visserligen mycket högt, men medelbehållningen pr motbok
är den lägsta i vart land. Pr inb. har Gottland endast 107 kr. i
sparbanksbehållning, mot för bela riket 1.31 kr.
Länets enda stad, Visby, ägde år 1800 i j fullt 4,000 inb., hvilket i alla
fall ställde den på cn relatift högre plats än i våra dagar. Under de
närmaste fyrtio åren var tillväxten ytterst obetydlig, hvaremot tjuguärsperiodcn
mellan 1840 och 1860 medförde några framsteg. Såsom för det öfriga
Gottland var 1880-talet en mycket ogynnsam tid. De senaste båda årtiondena
hafva varit något fördelaktigare, och Gottlands allmänna framsteg i våra dagar
synas i någon mån komma äfven Visby tillgodo.
I Emigrationsutredningens Bilaga XVII äro offentliggjorda uttalanden i
ämnet af länets Hushållningssällskap, af pastorsämbetet i Hangvar samt af
provinsialläkaren i Akersbergs distrikt, Stockholms län, — den sistnämnde pä
grund af erfarenheter från en föregående anställning på Gottland.’
Hushållningssällskapets förvaltningsutskott lämnar en upplysande
framställning af öns ekonomiska historia under dc senaste årtiondena, hvarur ma
återgifvas följande. Den näring på Gottland, som tydligast gått tillbaka
under senare tid, är kalkindustrien, som för det mesta förlorat sin forna icke
Tinga betydelse för öns ekonomi. I jämhredd härmed har äfven
sjöfartsnäringen gått tillhaka. De forna kalkskutorna äro snart ett minne blott.
Många gottländska sjömän ga nu i främmande fart. Skeppsbyggeriet har
upphört, och den gottländska rederirörelsen är i stadigt nedgående. —
Fisket, som alltid varit en viktig binäring och fick ett mäktigt uppsving under
1860- och början af 1870-talet, har sedan dess åter varit i nedgående.
Först på de allra senaste åren har försports en begynnande ljusning. Fisket
är här, liksom på Sveriges västkust, periodiskt, och man tror sig hafva
iakttagit tecken till en ny stundande strömmings- och torskperiod. — Husslöjden
är här såsom annorstädes i aftagande, i synnerhet den kvinnliga hemslöjden. —
■fordbruket har i flera afseenden gatt framåt under IHOO-taiet. En lofvande
början är gjord till kreatursstammens förädling, och en liflig sträfvan till r.v
1 .1 fr sid. 221 här ofvan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
