Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
318 KMlUR.ATIO.NSITMEUNINliKiV. liKXÄNK A.NI> K.
Tal». I 111. l-olkökninijri, i Blekinge. län frun Ib 10 till 1010}
Ären [-Folkmängd-] {+Folk- mängd+} vid periodens slut. [-Folkökning. Födelseöverskott.-] {+Folk- ökning. Födelse- över- skott.+} Omflvtt-
nings-resulliit. Däraf Inrikes. j Utrikes.
1810..... 69.749
1811,20 .... 78.951 + 9.202 7.842 + 1.360 + 1.360
1821 30 ... 85,784 + 6.7K! 7.395 _ 612 _ 612 _
1831/40 .... 95,807 + 10.073 10.064 + 9 + 9 —
1841 50 .... 107.K27 + 12,020 11.224 + 796 + 796 _
1851 60 .... 117.9K1 + 10,156 11,618 — 1.462 — 345 — 1,117
1861 70 .... 126.159 + 8.176 14,398 6,222 _ 3,652 — 2.570
1871/80 .... 137,581 -1- 11,422 17.272 — 5,850 — 2.365 - .">.485
1881/90 .... 142.602 + 5,021 18,141 — 13.123 — 3,464 9,659
1891(10 .... 146,302 + 8,700 15.647 — 11,947 — 5,048 6,899
1901 10 ... . 149.859 + .’..057 15.832 — 12.775 — 6,971 5.804
omfattning, dock endast till en inaximihöjd af omkring 1 o meter öfver hafvet,
har den i Litorinahafvet afsatta åkerleran.
Enligt ar 1011 publicerade uppgifter äro 6 % af länets areal färsumpade.
Torfmarker finnas öfver länets hela område, men inga af större omfång. I
regel äro kustbygdens mossar väl förmultnade och af godartad beskaffenhet;
blott uppemot Smålandsgränsen, särskildt i länets västra del, finnas högmossar,
men ej ens här äro de hvarken stora eller talrika.
I afseende på klimatet öfverensstämma länets inre, mera högländta delar
med Småland och ha alltså jämförelsevis kalla höstar och vintrar, under det
att kustbygden har ett ganska mildt klimat. Till följd af länets relatift östliga
liige är nederbörden, särskildt under våren och försommaren, ganska låg,
ehuru torkan ingalunda är -å svår som i Kalmar läns södra del.
Folkmängden i Blekinge har för år 1750 beräknats till 40,000
personer. Möjligen är dock denna siffra något för hög. Ar 1810 uppgick
inbyg-garantalet till 70,000 personer, och ar 1910 till 149,000.
Under tvära omkastningar — såsom regeln är på nästan alla områden i
Blekinge — växte folkmängden öfver hufvud starkt i äldre tider. Orsaken
härtill är i första rummet den ovanligt höga äktenskapliga fruktsamheten, som
icke helt och hållet kunnat uppvägas af en äfvenledes ganska hög dödlighet.
Utvandringen tog icke någon större fart förr än under 1880-talet. Men
sedan den väl vunnit fast fot, har den envist hållit sig vid höga siffror och
icke visat samma kraftiga nedgång under senare tider soin annars varit vanligt
i södra Sverige.
Nu för tiden iir, till följd af betydlig utflyttning och starkt, sjunkande
giftermålsfrekvens, folkökningen mycket svag i Blekinge, och länets relativa
andel af riksfolknningden går tillbaka. Ar 1865 upptog Blekinge 30’/>
promille af Sveriges bela folkmängd, men numera endast 27 promille.
Inom Blekinge- olika härader och städer har folkmängden vid olika
tidpunkter uppgått till de belopp, soin framgå af tabellen å nästa sida.
Mellan 1805 och 1865 blef alltså folkmängden i hvart och ett af de
fyra häraderna vid pass fördubblad. Mellan 1865 och 1880 blef tillväxten
öfverallt långsammare. Efter 1880 slutligen bar folkmängden i tre härader
1 könsgränserna äro här unitlcrade (aåsom i Bilaga V. Tab. 68), och taleu förete
därför smärre skiljaktigheter mot t ex. samma bilagas Tal). 30 och 31.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
