Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LÄNSÖFVKRSIKTER. KRISTIANSTADS LAN. 331
Tab. 12.’». Emigration och immigration i Kristianstads län, ären 1851 ID10.1
Ären SI
edel-folk-111 Ii ngd. Emigranter. Immigranter N et.
tönt van-il ring.8
Till
utom-curop. 1. Till cnrop. lSnder Summa. Fra 11
utom-cnrop. 1. Frän europ, länder. Summa.
1851/60 . . . 196.845 1.729 1.729 1.729
1861/7(1. . . 219,880 6,334 3.418 9,752 . • 9,752
1871/80 . . . 228.545 7.428 4.761 12.1S9 553 2,165 2.718 9.471
1881/90 . . . 226,606 18.345 4,792 23.187 1.187 2.061 3,248 19,889
■ 1891 0(). . . 219.712 10,883 2.883 18,766 2.707 2,017 4.724 9,042
1901/10 . . 221,541 8,540 1,642 10.182 2,442 1.513 3,985 6,197
Immigrationen från Danmark uppgifves för de senaste fyrtio åren till 0,266
personer, och från Tyskland till 1,024 personer.
Näringsverksamheten. Af länets bela befolkning är 1!)00 tillhörde
endast 26 à 27 procent yrkesgrupperna industri, handel ocb samfärdsel, hvilka
i hela riket upptogo 39 à 40 procent. Kristianstads län är också en uf vara
svagast industrialiserade bygder, hvaruti tvifvelsutan ligger en betydande orsak
till stagnationen inom folkmängden.
Af jordbruk lifuärdo sig ännu år 1900 inemot 68 procent ’lf länets
bela befolkning. Af länets areal utgöras ej mindre än 39 procent af odlad
jord, hvartill kommer den naturliga ängen, som upptager 6 à 7 procent,
skogen omfattar ytterligare 40 procent; för impedimont o. d. återstår alltsa
den jämförelsevis ringa ytvidden af 14 à 15 procent.
Den odlade jorden är i afseende på sin utbredning mycket beroende af
de geologiska bildningarna. De tre urbergshäradena Norra Åsbo, Västra och
Östra Göinge likna i mångt och mycket Smaland; naturen bär en tydlig
prägel af torftighet: skogbevuxna marker och ljunghedar omväxla med mossar
och sjöar. Äfven åkerarealen är relatift obetydlig, nämligen 21—24 af
ytvidden, för visso en följd af bristen på leraHagringar och annan lättodlad
eller kalkhaltig mark, som i sin tur är orsakad af läget ofvan marina gränsen.
Delvis ofvan och delvis nedom denna gräns ligga Albo, Gärds och Villands
härader, hvilkas berggrund består både af urberg och af sedimentära
bergarter. Den uppodlade marken utgör här 39—48 ’/. af arealen. Återstående
härader ligga antingen på Äugelholnisslättens bördiga märgel eller pä den
siluriska berggrunden i länets sydöstligaste del. Deras åkerareal varierar
mellan 64 och 81 % af bela ytvidden. Öfverensstämmelsen mellan det
geologiska underlaget och den odlade jordens utbredning är alltså genomgående.
Utmärkande för länets jordbruk är som bekant potatisodlingens stora
omfattning. Främst i detta afseende komma de bägge härader, som upptaga
Kristianstadsslätten; dessa ha otvifvelaktigt mera sandjord än öfriga härader,
och det ligger ju nära till bauds att häri finna ett orsaksförhållande. l’à
denna potatisodling är länets viktigaste industri, brännvinshandtcringen,
grundad. Det milda klimatet och den fruktbara jorden pä Ängelholms- och
Kristianstadsslätterna hafva medgifvit odling af sockerbetor, och ett sockerbruk
1’gger nära enhvar af de bägge städerna.
1 Se liiliigii V. siil. 95*. — * Kör ären 1851 70 liar nettoutvuudriugcn ansetts
ungefärligen motsvara den uppgifna hmttontvandringen: jfr >111111 sid. 22.8.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
