Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LXNSÖFVEKSlKTElt. KRISTIANSTADS l,Ä.\.
333
jordbrukare äro 15 procent arrendatorer, en proportion som äfvenledes
sammanfaller med rikssiffran.
Hen skogbärande markens areal uppgår till inemot 40 N af bela
ytvidden. Det är egentligen de tre pä urberg hvilande gränshäraderna mot
Halland och Småland, Norra Åsbo samt de båda Göingehäraderna, som ha
nägoti skog utöfver husbehof. I dessa trakter finnes en mängd smil
vattensågar och snickerifabriker, mest. kanske i norra delen af Västra Göinge.
Otvifvelakt]igt har skogsafverkningen flerstädes bedrifvits på ett förödande
siitt och återväxten icke tryggats.
Industriens utveckling har, såsom redan framhållits, icke hunnit,
synnerligen långt i detta liin. Om de branscher, som stå i samband med den
utbredda potatiskulturen samt med sockerbetsodlingen, är redan taladt. Länets
bergarter hafva visserligen mångsidig användning, men ej i större skala. Vid
Skäralid på Söderåsens sluttning brytes byggnadssten oeh gatsten, och af
diabaserna (»svart granit;;) i Yillands och Östra Göinge härader pä gränsen t.ill
Blekinge tillverkas grafvårdar tu. ni. Kaolinfyndigheten vid Ifö har
framkallat en viktig tillverkning af kaolin och chamottetegel. Det på silurisk
skiffer grundade gamla alunverket vid Andrarum bar numera i det närmaste
upphört med tillverkningen; däremot brytes på flera ställen i silurtrakterua i
länets sydöstra del kalksten, hufvudsakligen för bränning. Vid Hyllinge i
Södra Åsbo härad, diir en flik af den stenkolsförande formationen i grannlänet
i söder skjuter in på Kristianstads läns område, uppfordras betydliga
mängder stenkol och eldfast lera. Tegclindustricn, grundad på kusttrakternas
leror, iir mycket betydande; bland samtliga svenska liin har blott Malmöhus
att uppvisa större ärlig tillverkning. Vid Maltesholm ligger ett större
cementbruk.
Tillgångarna pä vattenlcraft äro icke särdeles stora. Lagan, det
sydsvenska höglandets förnämsta vattendrag, flyter visserligen ned inot. detta län,
men gör strax norr om dess gräns en skarp krök möt väster, hvarigenom den
och dess viktigaste tall stanna utanför. Störst af de aar, som genom flyta
länet, iir Helgcän; den drifver Östanå pappersbruk och Torsebro krutbruk samt
vid det. sistnämnda äfven en viktig elektrisk kraftstation. Rönneån bildar ett
par fall, som utnyttjas vid Klippans pappersbruk.
1 jämförelse med hvad förhallandet är inom exempelvis Blekinge är
fisket inom Kristianstads liin mycket svagt utbildadt. Att orsaken härtill i
främsta rummet iir kustens beskaffenhet blir tydligt, oin man ser efter hvar
fisklägena inom sistnämnda län uppstått. Det visar sig. att de i allmänhet
ligga där det af någon geologisk orsak är ett. afbrott i den eljest jämna,
sandiga och långgrunda strandens vanliga beskaffenhet. Sa t. ex. består den
del af länets kust. som vetter rakt mot söder (i trakten öster om Ystad), af
svümsand, oftast utbildad såsom flygsand, och stranden iir därför öde. Men
pä en punkt skjuter en rullstensas fram t.ill hafvet (»Kåsehufvud»), och där
finnes också ett fiskeläge. I fortsättningen mot öster och norr består kusten
ånyo af ett obehodt flygsandsbälte, men i trakten af Simrishamn är stranden
något bergig, emedan Liuderödsåsens sydligaste utlöpare här na fram till
hafvet. I denna trakt ligger en bel rad fiskelägen, af hvilka ett, nämligen
Brantevik (obs. namnet!), äfven drifver liflig sjöfart. Omkring 10 km. norr om
Simrishamn, som kan sägas bilda medelpunkten bland dessa fiskelägen, vidtager
»nyo öde flygsand, tills en ny utlöpare från Linderödsåsen vid Stenshufvud bildar
ett. afbrott och härigenom djupare vatten, så att en ny grupp fiskelägen kunnat
uppstå. Större delen af återstoden af länets östra kust iir långgrund, sandig
"ch obebodd utom där vattendragens mynningar kunnat användas som hamnar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
