Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
342
EM[ORATIONSUTREDNIXGEX.
BETÄNKANDE.
banda som de motsvarande för Blekinge, Kristianstads och Hallands län.
Samtliga våra fyra sydligaste län förete alltså samma jämna minskning. Detta
visar ]>å en ekonomisk lag af betydande styrka, ty de yttre förutsättningarna äro
dock här ganska varierande. Blekinges och Hallands skogsbygder och Göinge
iiro af naturen bra mycket svagare utrustade än Skåne »söder om landsvägen».
.Men icke desto mindre är folkminskningen regel öfverallt, och äfven öfverallt
ungefär lika stark.
Det finnes väl icke ett ypperligare jordbruk i vårt land, ocb cj
mångenstädes i världen, än i Oxie och Skytts härader i Skåne. I ett uttalande af
Malmö Handels- och sjöfartsnämnd (Bilaga XIX, sid 54) beskrifves detsamma
sålunda: Inom Oxie och Skytts härader, belägna mellan städerna Malmö och
Trelleborg, finnes ingen jord af frälse eller frälscsäterinatur och, antagligen i
följd häraf, inga större jordbruksegendomar. All jorden har sedan generationer
tillbaka varit i bonde- och småbrukarehänder. Troligen finnes icke
någonstädes öfver 200 tunnland på eu hand, och en egendom, som innehåller 100
tunnland eller därutöfver, är en ren sällsynthet. Ingenstädes i hela vårt land
kunna uppsökas två härader, hvilka i fråga om intensift jordbruk, bördighet
och allmänt välstånd kunna ens tillnärmelsevis jämföras med de två nu nämnda.
Fattiga finnas i dessa häraders socknar nästan endast i närheten af städerna,
och dä komna från dessa.» Nåväl! Folkmängden i dessa häraders
jordbruks-socknar uppgick är 1880 till 22,622 personer; är 10)0 utgjorde den 20,8G2.
lliir ser man i hvad mån ett intensift jordbruk är i stånd att gifva uppehälle
åt en växande folkmängd, — när ej längre tillfälle gifves till nyodling.
Vi öfvergå sä till Malmöhus läns »öfriga socknar» samt städerna. Ar
1805 ägde dessa en folkmängd af 38,000 personer; år 1910 hade den stigit
till 270,000. Fn sä stark folkökning träffas ingenstädes annars i vårt land.
Man ser att det i våra dagar är stadsmannanäringarna, som egentligen
hålla Skånes ekonomiska utveckling uppe.
I det. föregående är visadt, att Malmöhus län på de senaste hundra åren
förlorat 44,000 människor genom utflyttning. Denna förlust är belt oeh hållet
en förlust till utrikes orter, ty omflyttningen inom landet gifver för Malmöhus
län nästan alltid ett +. Emigrationen däremot har länge varit betydlig.
Under de senaste sextio ären hafva ej mindre än 100,G!6 personer utvandrat
från detta län. Häraf hafva 55,406 gått till främmande världsdelar, 34,956
till Danmark, 4,975 till Tyskland och 5,279 till öfriga länder eller okänd ort.
Emigrationen till Danmark är dock i Skåne snarast att jämföra med det
folkbyte, som inom Sverige äger rum mellan grannbygder. Också hafva
ensamt under de senaste fyrtio åren 20,882 personer inflyttat frän Danmark till
Malmöhus län; största delen af dessa äro säkerligen svenskfödda. Frän
utomeuropeiska länder har länet under samma fyrtio iir mottagit 7,326 immigranter,
frän Tyskland 4,010, och från öfriga länder (eller ej uppgifven ort) hafva
kommit 3,079.
I fråga om emigrationens fördelning på olika bygder visa siffrorna stora
ojämnheter för Malmöhus län, men dessa ojämnheter äro delvis endast
skenbara. När sålunda emigrationen iir ytterligt obetydlig i Oxie härad och
mycket ringa också i Skytts, så betyder väl detta egentligen, att befolkningen
här först söker sin lycka i Malmö. Därifrån kan färden nog efter några iir
gä vidare till Danmark eller Amerika. Att emigrationen däremot är mycket
stor från Luggude beror väl i främsta rummet pa den lätta förbindelsen med
Danmark; för öfrigt ser man ofta, att industribefolkningen är rörligare än
den egentliga landtbefolkningen. Äfven från Färs och Frosta samt Ljunits
härader är utvandringen ganska stark. Däremot visa Torna och Bara härader
laga siffror, och mcstadols äfven Harjagers.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
