Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LÄNSÖFVERSIKTER. HALLANDS LÄN. 3.51
Tab. 135. Emigration och immigration i Hallands län, ären ISöl 1!>10.1
Ären [-Medel-folk-mängd.-] {+Medel- folk- mängd.+} Emigranter 1 mmigranter. [-Netto-utvandring.1-] {+Netto- utvan- dring.1+}
Till
utoni-curop. 1. Till europ, länder. Summa. Från
utom-enrop. 1. Från europ, länder. Summa.
1851/60 . . . 111.395 357 946 1.303 1.308
1861/70 . . . 124,973 2,021 1,384 3.405 3.405
1871 80 . . . 131.917 5,538 1.775 7.313 508 755 1.268 6,050
1881 90 . . 136.036 16,429 1,288 17.717 1,439 720 2.159 15,558
1891 00 . . . 139.055 11,287 1,054 12.341 3,736 983 4.719 7.622
1901 10 . . . 143.784 10,772 1.052 11,821 2.949 1.191 4.140 7,684
Blekinge, Kronobergs Hin, Västergötland, Bohuslän oeh Värmland; dock är den
i alin fall högre än motsvarande riksmedeltal. Folkökningen i södra Sveriges
jordbruksbygder var under denna tid synnerligen stark.
Med utvandringens inbrott kom reaktionen. Mellan 1880 och 1910
minskades folkmängden i Hallands jordbrukssocknar från 99,000 personer till
88,000, eller med 11 procent. Kelatift taget är denna minskning ungefär
den samma som i Skåne och Blekinge, och något mindre skarp än i Smaland.
Västergötland och Bohuslän. För södra och mellersta Sveriges
jordbrukssocknar i genomsnitt uppgick folkminskningen till 12 procent.
Inom Hallands öfriga socknar samt städerna ökades folkmängden
under tidrymden 180"’, 18G5 med 81 procent, hvilket var i det närmaste
medelmåttigt. frän rikssynpunkt. Mellan 1880 och 1910 ökades folkmängden med
63 procent. Äfven denna siffra sammanfaller i det närmaste med
riksmedeltalet (65 procent). Halland har alltsä under bela seklet i detta fall icke
företett någon högre folkökning ån Sverige i allmänhet, men heller icke någon
nämnvärdt lägre.
Angående emigrationen till främmande land från Hallands län lämnas
några data i tabellen här närmast ofvan. Hela antalet emigranter under de
senaste sextio ären uppgifves till 53,903. Af dem gingo 46,404 till
utomeuropeiska länder, 5,180 till Danmark, 339 till Norge, 957 till Tyska riket samt
1,023 till öfriga länder i Europa eller okänd ort. Antalet immigranter är
kändt endast för de senaste fyrtio åren och utgjorde 12,281. hvaraf 8,632
från främmande världsdel, 1,809 från Danmark, 215 fran Norge och 688 från
Tyskland. Folkbytet med Danmark, i synnerhet utvandringen dit, iir såsom
vanligt uppgifven för lågt; jfr vidare om denna utvandring Bilaga XX.
Undantages 1860-talet, har emigrationen från Halland alltid varit
mycket intensivare än för Sverige i allmänhet. Öfvcrvikten gentemot
riksmedeltalet har för dc senaste fyra årtiondena utgjort resp. 61, 62. 77
och 69 procent Under det sista decenniet har Halland till och med statt
ogynnsammare än hvarje annat län i bela riket, med undantag för Värmlands.
Under tidrymden 1881 1900, den enda som ännu kan studeras för de olika
delarna af länet, var utvandringen från hvarje härad i Halland starkare än
riksmedeltalet. Svårast hemsökta voro Viske och Fauräs härader;
jämförelsevis lindrigast ater drabbades Höks och Fjiirc. Höks härad ligger Hälsingborg
närmast, och Fjäre härad närmast (röteborg; kanske ligger häri förklaringen
till, att emigrationen från dessa bygder varit något lindrigare än annars.
1 Sp llilaga V, sid. 95*. — s För ären 1851/70 liar ncttontvandringeD ansetts
ungefärligen motsvara den uppgifna bruttoutvandringen: jfr. anm. sid 228.
23— lt’2’101. Kinigralloitsulreil ti ingen. lietänkamle.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
