Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LÄNSÖFVläKSIKTKR. GÖTEBORGS OCH BOHUS LÄK. 359
Tab. 137. Folkökningen i Göteborgs och Bohus län från 1810 till 1010.’
Ären [-Folkmängd-] {+Folk- mängd+} vid periodens slut. [-Folkökning. Födelseöver- Omflyttnings–] {+Folkök- ning. Födelse- över- Omflytt- nings-+} D ä räf
skott. resultat. Inrikes. Utrikes.
1810..... 117,553 •
1811 20 .... 134,919 + 17,366 11.872 + 5.494 + 5.494 _
1821 30 ... . 154,054 + 19,135 17.438 - 1,697 + 1,697 _
1831 40 .... 164,974 + 10.920 10.030 + 890 + 890 _
1841 50 .... 187,583 + 22,609 17.741 + 4.868 + 4,868 —
1851 60 ... . 214,088 + 26,505 20.411 + 6.094 + 6.562 — 468
1861 70 ... 231,919 • 17,831 20,423 - 2.592 + 2.913 — 5,505
1871.80 .... 260,588 + 28,669 27,423 + 1,246 + 8.869 — 7.623
1881 90 .... 297,824 + 37.236 33.182 + 1,054 + 17,607 — 13.553
1891 (»1 . . . . 337,175 + 39.351 36,342 + 3,009 + 12.422 — 9.413
1901 10 ... . 381.270 + 44.095 42,178 + 1.917 + 9.842 - 7.925
ocb igenfyllt dess skärgård, om icke Vänern funnits. Om tillgängliga upp
gifter äro riktiga, skulle icke fullt en procent af bela arealen utgöras at’ torr
marker, alltså en mindre andel iin inom alla. öfriga svenska liin. Säkert är
i hvarje fall, att pä grund af den mycket starkt söndersplittrade terrängen
inga större mossar finnas.
I »et, är naturligt, att ett område, som ingenstädes är mer än 30
kilometer aflägset från hafvet, måste ha ett mildt klimat. Vegetationsperioden
är mycket lång, och skadliga nattfroster äro mycket sällsynta. En klimatisk
olägenhet förefinnes dock, nämligen alltför ringa nederbörd under ilen för
växtligheten betydelsefulla försommaren. Sii är t. ex. nederbörden under juni
särskildt i kusttrakterna och i länets nordligare delar knappast högre än i
Kalmarsundstrakten.
Folkmängden i Göteborgs och liohus län uppgick år 1750 till 76,000
personer, år 1810 till 118,000 och år 1910 till 381,000 personer. Af södra
Sveriges liiu företer Göteborgs och Bohus, när blicken sträckes öfver längre
tider, den största tillväxten. Naturligtvis har Göteborgs stad en stor andel
häri. i synnerhet om man inräknar också dess förstäder. Men äfven
landsbygden har hört till de mera framåtskridande bygderna i vårt land, åtminstone
under vissa perioder. I allt har länets folkmängd, frän att är 1750 omfatta
ej fullt 43 promille af riksfolkmängden, numera hunnit till ungefär 69
promille.
Den starka tillväxten beror delvis pa den höga äktenskapliga
fruktsamheten; dock har denna uuder vissa perioder motvägts af ett lag giftorm åls
frekvens och i regelu af rätt höga dödssiffror. Den främsta orsaken till den
betydande folkökningen ligger däri, att länet fått själft behålla bela sitt
födelseöverskott och till och med haft ott litet + af inflyttning. I nder samtliga de
hundra ären frän 1810 till 1910 öfversteg antalet födde de aflidnes antal med
-37,040 individer, men folkökningen uppgick till 263.717. Inflyttningen har
alltså öfverstigit utflyttningen med 26,677 personer. Denna inflyttningsvinst
"ppgär jn i och för sig endast till ungefär tiondelen af den förefuana
folkökningen. men jämfördt med andra läu, som nästan alla förlorat eu god del
’ Ij&nsgränserna äro här uniflerade isäsom i Bilaga V. Tab. 6S), och talen förete
därför smärre afvikelser mot t. ex. samuia bilagas Tab. 30 och 31 eller tabellen sid.
"13 bär ofvan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
