Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EMTGRATrONSUTUEDXINOEN.
BETÄNKANDE.
Katrinefors pappersbruk nllrii Mariestad. På slätten råder här och hvar
skogsbrist, som dock i någon mån ersättes genom torf mossarna.
Den del af befolkningen, som i Skaraborgs län liar sitt uppehälle af
Industri, är, såsom redan omnämnts, relatift mindre än inom hvarje annat
svenskt län. Orsakerna härtill äro bristen på skog och malm samt — till
följd af de obetydliga nivådifferenserna — äfven vattenkraft. De allra flesta
vattendrag, sora tillhöra länet, äro aar, som sakta rinna ned mot Vänern och
nndcr sitt lopp hufvudsakligen drifva kvarnar. Ett undantag utgör Tidan,
som bidragit att framkalla Tidaholms fabriker och därigenom länets viktigaste
industrisamhälle. I länets nordligaste hörn finnes emellertid en betydande
kraftkälla, som genom den administrativa indelningen kommit att räknas till
Skaraborgs län, nämligen Gullspångsälfven, som till Vänern atlcder vattnet
från en mängd sjöar i Värmlands och Västmanlands bergslagstrakter. Här
har är 1008 anlagts en af vårt lands största elektriska kraftstationer, med
ledningar till Mariestad, Lidköping och åtskilliga andra orter.
Såsom af den geologiska skildringen framgår, äger länet betydande
tillgångar på tekniskt användbara bergarter. Dou kambriska sandstenen brytes
på flera ställen till byggnadssten, men är dock af mindre betydelse än de
yngre lagren, särskildt alunskiffern och ortocerknlkstencn. Någon
aluntillverkning förekommer dock ej numera, utan skiffern användes hufvudsakligen
till kalkbränning. Härvid brännes dels den s. k. örsten, som i form af bollar
eller mindre lager inneslutes i skiffern, och dels säinre varieteter af
ortocer-kalken eller ock det affall, som uppkommer, då denna förarbetas till
byggnadssten. Största kalkbränningen äger rum på Hillingens och Mösscbergs
sluttningar samt på Kinnekulle. De bättre slagen af ortocerkalkcn användas
i stor omfattning för tillverkning af trappsten, trottoarsten, byggnadssten m.
in. Största stenhuggeriet torde vara Hellekis på Kinnekulle. Här tillverkas
äfven cement i stor skala.
Alunskiffern bestar blott till omkring 20 K af brännbara ämnen och kan
därför icke med ekonomisk fördel transporteras till andra orter för att
användas såsom bränsle. Det arbetas emellertid på att ur densamma framställa
en brännbar olja, som till stor (lei skulle kunna ersätta fotogenen. Den i
det föregående omnämnda kolmen innehåller radium, och år 11)09 anlades
en fabrik för utvinnande af detta ämne, men år 1911 måste tillverkningen
nedläggas, enär den använda metoden icke visat sig lönande.
Skaraborgs läns järnvägsnät är sällsynt uil utveckladt, och borde alltså
äfven det för sin del möjliggöra en rikare ekonomisk blomstring.
En egendomlighet för länet är den obetydliga utvecklingen af dess
spar-banksväsen. För hvarje innebyggare inncstå i medeltal endast 70 kronor i
sparbank (postsparbanken oafsedt), mot 131 kr. i medeltal för hela riket.
Länets städer äro små och, ined undantag af Tidaholm, i
ekonomiskt, hänseende föga betydande. Den största af dem är ännu Lidköping.
hvilken liar några industriella anläggningar och drifver någon handel. Sköfde
är väsentligen en ämbetsmanna- och militärstnd. Skara har ett ovanligt stort
antal undervisningsanstalter. Tidaholm är en ren industristad, med vacker
uppblomstring hittills, men synes nu redan ha stagnerat. Äfven i Falköping
har någon industri börjat uppstå, i staden själf och dess närmaste omgifning.
Mariestad har betydelse nästan endast såsom länshufvudstad, och Hjo såsom
badort. Hjo anses äga den bästa hamnen vid Vättern, men sjöfarten är
obetydlig. — Stadslifvets ringa utveckling i Skaraborgs län är en ny betydande
förklaringsgrund tilll den stora folkminskningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
