Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
396
KMIGRATIONSUTKEDNINGEN.
BETÄNKANDE.
Folkminskningen pä. länets landsbygd började omkring är 1880 och har
sedan dess alltjämt fortgått. Denna minskning var till en början föga
kännbar och ersattes af arbetssparande maskiner. Ännu på J 890-talet var
tillgängen på arbetsfolk tillräcklig. Särskildt under de senaste tio åren har
tillgången på arbetskraft för det större jordbruket emellertid i hög grad aftagit.
Anledningarna torde i främsta hand vara att söka uti industriens utveckling
och emigrationen. Under de senaste ären har situationen blifvit ännu sämre.
Folkbristen är nu belt uppenbar, och få torde de gårdar vara, som hafva
alla platser besatta. 1 all synnerhet förefinnes stor svårighet att erhålla
krcatursskötare samt mjölkerskor. Tillståndet på arbetsmarknaden är således
sådant, att åtminstone alla större jordbrukare med en viss oro se framtiden an.
Arbetsdagen göres kortare, arbetarnes fordringar på ökade löneförmåner stegras,
samtidigt som arbetsintensiteten snarare minskas än ökas. Allt detta skulle
kanske ändock icke hindra det större jordbrukets skötsel och framtid — ty
förmåga att arbeta linnes hos vårt folk, — om icke de socialistiska lärorna
ingöte bos arbetaren ovilja mot husbonden samt ofta fördunklade arbetarens
rättsbegrepp. Ännu är socialismen icke i full fart här inom länet, men den
lydnad för husbonden, som måste finnas för att allt skall gä i rätt hjulspår,
har under det sista året här och där i vara bygder visat, sig i betydligt
aftagande. Då härtill lägges att det kraftigaste och bästa folket går till städerna
eller emigrerar, blir det de gamla samt den ännu ej utvuxna ungdomen, som
såsom arbetskraft stå jordbruket till buds, och prestationerna blifva
naturligtvis äfven i förhållande till arbetarestockens kvalité.
Hotfruktodlingens svårighet att vinna allmän terräng torde knappast vara
att tillskrifva uteslutande bristande arbetskraft, då barn därvidlag kunna
uträtta det hufvudsakliga arbetet, utan är nog äfven beroende på bristande
företagsamhet och motvilja att bryta med ilen gamla häfdvunna hafreodlingen.
Däremot har den minskade arbetskraften i hög grad verkat hämmande på
jordbrukets utveckling beträffande sådana viktiga detaljer som täckdikning och
öfriga grundförbättringar. Skall afdikningen af landsbygden fortgå pä samma
sätt som hittills, är det tydligt, att stagnation och tillbakagång inom de
närmaste ären kunna vara att befara.
I fråga om hypoteksbanken uttalas några önskemål, som närmare refereras
i den allmänna framställningen i det följande. »Någon utsträckning af
per-sonalkrediten torde under inga förhållanden vara att förorda.» — Beträffande
landtmannaprodukternas lämpliga afrättning, särskildt beträffande
försäljningen af spannmålen, gäller, att laudtmäunen inom stora delar af vårt
län under nuvarande förhållanden svårligen kunna på ett fullt effcktift sätt
tillvarataga sina ekonomiska intressen. Liksom de förut alltid och ännu
delvis måste anlita mellanhänder för sina inköp af kraftfoder, frö,
gödningsämnen m. m., sä kan med ännu större skäl detta sägas vara
förhållandet i afseende pä spannmålsförsäljningen. I förra fallet har här inom
länet kooperationen genom bildande af »Skaraborgs läns landtmäns
centralförc-ning» trädt hjälpande emellan, och dylik kooperativ verksamhet bör äfven i
det senare afseendet kunna göra mycket godt, mon böra i sä fall redan
befintliga dylika kooperativa föreningars verksamhet snarast möjligt, inriktas icke
blott pä anskaffning utan äfven på afsättning af landtmannaprodukter. I»ä
emellertid spannmålsafsättningsfràgan är af sådan omfattning och betydelse,
att dess snara och lyckliga lösning skulle vara af ofantlig nytta för länets
eller landets jordbrukare, torde inrättandet at’ spannmålslagerhus på det
lifligaste vara att förorda, allra helst om härmed kunde förenas möjligheten,
att, samtidigt med spannmålens aflämnande, ett förskott i form af lån, med
den aflämnade spannmålen såsom säkerhet, skulle kunna erhållas, hvarigenom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
