Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LÄNSÖFVKKSIKTEK. VÄRMLANDS I,ÄN.
401
Tal». 154. Folkmängden i, Värmlands läns härader samt städer
ären 1805—1910.
I Härader ni. in. Är 1805. Är 1840. Är 1865. År 1880. Är 1900. Är 1910.
| (Efter untflerafle »riiDncr.)
Filrnelx»...... 10,974 13,799 19,172 20,724 18,164 18,898
Ölme....... 5,255 6,014 6,584 6.453 4,997 4,575
Visnum...... 6,552 S.084 111,413 0,849 8,836 8.244
Väse........ 6,712 7,927 9,195 8.868 7.725 7,580
Kil........ 9,860 13,166 16,892 18.805 16,982 17,722
Karlstad...... 3,414 ."».032 7,06s 7.985 9,200 10.626
Grums...... 6,677 8,947 10,147 10,888 11,196 11,147
Gillberg...... 10,994 16,133 19,769 18.578 15,960 14.775
Näs........ 9,2*1 12,065 15,493 15,137 12,288 12,518
Nordmark..... 12,653 18,500 24,586 23,474 21,947 19,843
Jösse 1....... 16.728 25.091 34,398 34,722 32,275 .’13.084
Fryksdals nedre . . 14,349 20.070 26,667 26.824 22,481 21,068
Fryksdals öfre. . . . 6,009 11.569 16,702 15,645 14,098 13,047
Älfdals öfre .... 1,376 7,230 10,160 10,769 10,161 10,481
Älfdals nedre .... 8,065 11.391 16,606 18.676 20,335 20,642
Nyed....... 4,589 5,380 6,701 6.609 5,462 5.492
Landsbygden 136.491 190,401 250,503 253,506 232.107 229,762
Karlstad...... 2.205 3,108 4,776 7.772 11,869 17,192
Kristinehamn .... 1,430 1,721 3.123 5,039 6.775 8.761
Filipstad...... 655 1.106 8,064 2.937 3,533 1.420
Städerna1 4,290 5,935 9.963 15.748 22,177 30,373
|le|a länet 140.781 196.336 260.466 as», 254 254,284 260.135
En dylik folkökning kan näppeligen sägas ha motsvarats af en
tillräcklig utveckling af provinsens näringskällor. Redan ganska tidigt begynte också
från Värmland en betydande utflyttning till andra orter inom Sverige, i
synnerhet till Norrland. När så den stora emigrationen bröt in öfver vårt land,
efter missväxterna på 1860-talet, blef Värmland genast ett af de
tacksammaste fälten för denna nya rörelse.
Och sedan utvandringen en gäng vunnit fast fot, liar den så småningom
här såsom på < »land och i I talsland — blifvit en institution i folklifvet,
hvilken ej låter sig betvinga ens nar de ekonomiska konjunkturerna äro som
bäst. Utvandringen bar alltför mycket tilltalat folklynnet inom en provins,
där man af gammalt varit förtrogen med åtminstone periodiska vandringar,
och där det. äfventyrsälskande sinnet icke funnit någon större betänklighet vid
att utbyta den norrländska arbetsmarknaden mot. den amerikanska.
I vara dagar är Värmlands folkmängd icke större än hvad den var för
fyrtiofem ar sedan. Från att utgöra 63 promille af rikets hela befolkning
år 1865, har den uu nedsjunkit lill 47 promille. Denna skillnad innebär,
att Värmland har inemot 90,000 inb. färre än det skulle haft, om det äfven
under det senaste halfseklet kunnat hålla jämna steg med riket i dess helhet.
I»å de hundra åren från 1810 till 1010 har Värmland haft ett
födelseöverskott at’ ’264,447 individer, men folkmängden bar ökats endast med
123,751. Ej mindre än 140,696 personer ha alltså gått förlorade för
hembygden genom utflyttning, till inrikes orter eller till främmande land. En
större absolut si|fra uppvisas icke af något, svenskt län. Och äfven relatift
1 Arvika iir räknadt till Jösse härad, ej till städerna; jfr nästa tabell.
26—/ I2’J01. Emigraiionsutredninyen. Betänkandt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
