Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LÄNSOFVEKSIKTELt.
VÄRMLANDS LÄN.
109
sn godt gom omöjligt för en mindre hemmansägare, som ej till sin gård har
skog till afsalu. att. med tillhjälp af legda arbetskrafter drifva sitt jordbruk
med ekonomisk framgång. Det är sålnnda bristen på arbetskrafter till
rimliga kostnader, som i många fall blir orsaken till emigration. Denna brist
började göra sig gällande redan för 26 à 30 år sedan och har under tiden
oafbrutet, förvärrats. Det höga priset pa arbetskraft framgår oförtvdbart,
då man betänker, att dränglöner utgå med 300 à 350 kronor och
pig-löner med 150 à 200 kronor pr år förutom kost, logis, fri sjukvård m. m.
Härtill kominer ytterligare, att, arbetsintensiteten, oaktadt arbetsprisets
stegring, i hög grad minskats, och synas sträfvandena numera gå ut på att
prestera minsta möjliga arbetsprodukt mot högsta möjliga betalning. Kn annan
orsak till att inånga mindre jordägare sälja sina egendomar och utvandra
torde kunna sökas i den enligt mångas åsikt efterblifna lagstiftningen för
jordbrukskredit, och särskildt hör man framhållas behöfligheten af lagstiftning
mot oekonomisk ungskogsafverkning, hvars ölägenheter för den i ekonomiskt
trångmål befintlige böra undanrödjas genom möjlighet att kunna belåna skog. —
Men först och sist. måste såsom orsak till den stora utvandringen från västra
Värmland framhållas denna landsändas brist på kommunikationer. Denna
brist förhindrar mänga möjligheters utnyttjande till beredande af ökade
inkomster för den mindre jordägaren, och klagomålen häröfver äro alltför
talrika och alltför samstämmiga för att man skulle behöfva tveka om deras
berättigande.»
=Susom medel till emigrationens hämmande vill förvaltningsutskottet
särskildt framhålla tvenne, nämligen sammanslutningar i ekonomiska föreningar
samt gynnandet och stödjandet af egna hems bildande. Huru detta senare
på bästa sätt skall ske är en fråga, som ännu ej vunnit sin definitiva lösning,
men då erfarenheten gifvit vid handen, att jord till sådana, hem mångenstädes
är ytterligt svårt att skaffa till skäligt pris, och da man vidare tager hänsyn
till de mycket stora kostnader, som ett eventuellt förvärfvadt jordområdes
bebyggande medför, så framstår tanken på statsegendomars styckning och
försäljning till billigt pris eller utarrendering med optionsrätt vara en utväg,
hvars realiserande borde lämna jämförelsevis goda resultat.»
Kronolänsman A. E. Johanson i Fryksdals härads öfre tingslags distrikt
skrifver bland annat: Inom vissa delar af öfre Fryksdalen, t. ex. i Östmarks
socken, har jordens sönderstyckning i smålotter gått alldeles för långt. Till
följd häraf sakna ett stort antal själfägande jordbrukare både tillräckligt, med
arbete och tillräcklig bärgning å sina små hemmansdelar. 1’tom foder till
2 à 3 kor och potatis för eget behof erhålla de så litet säd, att den räcker
till brödföda blott några fa månader af året. Hvad som fattas måste, som
det heter, »skaffas; genom arbete hemma eller borta. Då varaktigt arbete
endast delvis står till buds i hemorten, begifva sig de arbetssökande männen
periodvis bort till andra trakter, såsom Norrland och Norge, för erhållande
af arbetsförtjänst. 1 några fall stanna de borta öfver sommaren,
öfverläm-nande åt de hemmavarande, hustrur och barn, att sköta jordbruket, som
därigenom naturligtvis eftersättes. De årligen återkommande resorna och vistelsen
borta frän hemmet blifva i längden besvärliga och motbjudande; hemmet
försummas, och familjebanden försvagas. Arbetarne få för vana att vissa tider
hugga i med arbetet med kraft och att under andra gå sysslolösa. Härigenom
alstras en ofta framträdande obenägenhet för jordbruk, som just kräfver ett
’hållande arbete. Från de små hemmansägarues och torparnes kretsar erhåller
emigrationsströmmen hufvudsakligen sin näring. Men äfven de familjer, som
besitta medelstora bondehemman, lämna ott stort tillskott.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
