Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
412
KMKHiATIONSüTREDNINllEN. BETÄNKA NI)K.
Örebro län.
Örebro län omfattar ni areal af 9,124 kvkm. och äger 209,000 iub.
Till storleken är det det trettonde i ordningen af våra län, ocb till
folkmängden det. femtonde, — för halftannat århundrade sedan det trettonde.
Inom bela norra delen af länet, från gränsen mot Dalarne och ned till
Nora, äro leptitbcrgarter rådande. De kunna betraktas som en fortsättning
mot öster från deras utbredningsområde i Färnebo härad i Värmland. Äfven
inom Örebro län ha dessa bergarter sin största betydelse därigenom att, de
omsluta de viktigaste järnmalmsförekomsterna. 1 närheten af Nora ligga liera
betydande gruffält. Omkring en half mil väster om staden träffas
Stribergs-fältet, omfattande cn mängd grufvor, de flesta upptagna i blodstcnsmalm;
sydväst om Nora ligga 1’ershyttcfalten och Da rikarisberget, i allmänhet
innehållande svartmalmer. Vid norra ändan af sjön Kossvalen ofvanför Linde
ligger Stripa viktiga grufva. I länets nordligaste del äro Ställbergs- och
Svartviksfälten viktigast. Äfven i gränstrakterna mot \ ärmland finnas
grufvor, om ock af mindre betydenhet. Inom hela norra delen af länet (det
egentliga bergslagsomradet) förekommer tillsammans med järnmalmen rätt.
allmänt urkalksten. I.änets största förekomst af denna bergart är den
väldiga kalkstensbildning, som frän sjön Uossvalen sträcker sig mot sydväst förbi
Nora till sjön UHången. Vfven norr om Hjälmarens västra ände uppträda
kalkstenslager af betydliga dimensioner. Bland bergarterna i länets norra
del bör äfven påpekas urlerskiffer. som intager ett icke obetydligt område i
Grythytte och Hällefors bergslag. Äfven i länets sydligaste del förekomma
leptitbergarter, nämligen i Sund bo härad vid Vätterns norra ände. Här är
deras utbredning visserligen mycket obetydlig, men de äro dock af vikt, enär de
omsluta xinkbländelagret vid Åmmeberg.
Di- nu omnämnda delarna af Örebro län äro alla mer eller mindre
högländta bergstrakter; Närkesslätten väster om Hjälmaren hvilar pä berggrund
af belt annan beskaffenhet, nämligen kambrisk-siluriska bildningar. För sitt
fortbestånd ha dessa bergarter att tacka sänkningar af urberget, hvarigenom
de erhållit mera skyddade lägen gentemot vittring och erosion. Hrottlinjerua
ha varit rätt många, hvarigenom enstaka urbergspartier kommit att kvarstå
inom siluromradet. lin tydlig förkastningslinje framgår söder om Hallsbergs
och Vretstorps stationer, där urberget brant höjer sig öfver den nedanför
liggande slättmarken. Nordvästra delen af silurslätten begränsas i väster af
de höga och oländiga, af urbergarter bestående Kilsbergen, -oni i nästan rak
linje frän nordöst mot sydväst brant resa si}! till en dominerande höjd;
säkerligen framgår äfven här en förkastningslinje, liland de kambrisk siluriska
bergarterna har sandsten långt större utbredning än de öfriga lagren, hvilka
blott såsom spridda fläckar uppträda här och hvar ofvanpå densamma, men
endast på några få ställen gar sandstenen i dagen; oftast är den täckt af
lösa jordarter. Ofvanpå sandstenen hvilar skifferlagret, af hvilket alunskiffern
iir viktigast, därigenom att den iir starkt bituminös och alltsa brännbar. De
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
