Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LÄNSÖFVERSIKTBR. VÄSTMANLANDS LÄN. 427
Tub. ICC. Emigration och immigration i Västmanlands län,
ären 1851 101U.1
Area Medel-
folkmängd. Emigranter. Immigranter. [-Netto-ntvirn-dring.–] {+Netto- ntvirn- dring.-+}
Till
utom-europ. 1. Till europ, läuder. Su iniin. Från
utom-europ. 1. Frän europ, länder. Samma
1851/60 . . . 98,812 72 23 !)."> 95
109.309 894 103 997 997
1871. 80 . . . 122,619 1,685 177 1.N02 45 87 1.7:iii
1881/90 . . . 182,090 4,502 291 4.S53 244 220 101 1.389
1891 011 . . . 142,529 2,232 805 2.587 502 128 080 1,907
1901 10 . . . 150,033 2,324 199 2,523 454 225 079 1,844
rikes orter. Emigrationen till främmande land liar varit jämförelsevis
lindrig, liksom i de öfriga Mälarelänen. Hela antalet emigranter iir för de
senaste sextio åren uppgifvet till 12,807 personer. Af dem gingo 11,70!)
till utomeuropeiska länder. .T42 till Xorge, 117 till Danmark, 425 till
Fin-land och Ryssland, 74 till Tyska riket och 140 till öfriga länder inom
Europa (eller okänd ort). Anmärkas må, att härförutom säkerligen ett icke
ringa antal västmanlänningar äro upptagna bland emigranterna frän Stockholm,
— personer alltså, som först sökt sin utkomst i hufvudstaden och sedan,
efter flera eller färre är, utsträckt färden till främmande land.
Immigranternas antal är kändt endast för de senaste fyrtio åren. Det
uppgår i sin helhet blott till 1,905 personer, en lägre siffra än för hvarje
annat svenskt län, undantagandes Uppsala och Västerbottens. Af samtliga
immigranter kommo 1,245 från främmande världsdel, 111 från Xorge, 85
från Danmark och 404 från andra länder inom Europa.
I’ä länets olika bygder är utvandringen något ojämnare fördelad, äu man
kanske skulle vänta. För intet härad eller bergslag uppnår den
riksmedeltalet, men den är dock märkbart större frän industrisocknarna än från den
rena jordbruksbygden. Detta sammanhänger med den större rörligheten hos
industribefolkningen, hvilken därjämte är mera än andra beroende af de
skiftande konjunkturerna. I själfva verket är väl förhållandet analogt med hvad
som redan påpekats angåcudc landsortens förhållande till Stockholm.
Emigranterna från industriplatserna torde till icke ringa del utgöras af frän
jordbruksbygden inflyttade personer, hvilka alltså först sökt anställning vid
hemortens fabriker och sä vid inträdande sämre konjunkturer tagit sin tillflykt
till emigration.
Näringsverksamheten. Af Västmanlands läns folkmängd år 1900
hämtade 39 procent sin utkomst af industri, handel eller samfärdsel, hvilken
siffra i det närmaste sammanfaller med riksmedeltalet.
Af jordbruk och dess binäringar lefde vid pass 54 procent af
folkmängden är 1900. Af länets ytvidd upptager den odlade jorden 24 procent,
ängen öfver 3, skogen öfver 54 och impedimenten m. m. 18 procent.
I afseende pä den odlade jordens fördelning råder stor skiljaktighet
mellan länets olika delar, särskildt mellan dess nordvästra och sydöstra hörn.
l>e bägge härader (Skinskattebergs och Gamla Norbergs borgslager), som ut-
1 Sc Bilaga V, sid. 95*. — 2 För ären 1851 70 har ncttoutvandrlngen ansetts
ungefärligen motsvara den uppgifna hruttontvandringen: jfr anm. sid. 228.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
