Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
436 emiokationst trkdninoen. betänkande.
Tab. 171. Immigration och immigration i Kopparbergs län. ären t Söl /1.910.1
Åren [-Medel-folkmängd.-] {+Medel- folk- mängd.+} Emigranter. Immigranter. [-Netto-utvandring.2-] {+Netto- utvan- dring.2+}
Till
utoin-europ. 1 Till europ, länder. Summa. Frln
utom-enrop 1 Från europ, länder. Summa.
1851 60 . . . 158.531 118 53 171 171
1861.70 . . . 173,893 4.756 75 4.S31 4,831
1871 80 . 185,020 4,708 275 4.983 160 187 347 4,686
1 1881 90 . . . 193.511 12,105 218 12353 637 213 850 11.503
1891/00 . . . 206.754 5.468 258 5.726 1.412 259 1,671 4.055
1901 10 . . . 225.215 10,046 291 10,337 1.221 345 1.500 8,771
Denna senare var flock icke pä långt nilr sa omfattande, som inan af det stora
antalet dalkarlar ocli kullor på främmande orter varit böjd att tro. Flertalet
af dessa arbetssökande fortforo nämligen att vara skrifna i sina hemorter, dit
de i regeln också till sis! återvände.
Beträdande våra dagars något högre folkökning i Dalarne, beror den i
första rummet på skogens växande betydelse samt en uppryckning inom
gruf-handteringen (Grängesberg) och järnindustrien (Domnarfvet), hvarmed följt ett
verkligen storartadt järnrägsbyggande. I fråga om skogsskötseln har Dalarne
följt Norrland i spåren. Det kraftigare näringslifvet liar. liksom i Norrland,
beledsagats af eu höjning af giftermålsfrekvens och födelsetal, — åtminstone
jämfördt med riket i dess helhet. Härtill kommer en ytterligare nedsättning
af dödstalet, om än åter ett norrländskt drag — icke i lika hög grad
som i södra Sverige. Egentligen nu anförda förhållanden är det som
åstadkommit, att folkökningen i Dalarne något stegrats, ty utflyttningen är i själfva
verket i vara dagar större iin förr.
I demografiskt hänseende är Dalarne deladt mellan »Ostsveriges ocli
»Västsverige». Till Östsverige, med lägre äktenskaplig fruktsamhet, höra dels
sydöstra delen af länet, eller Kopparbergs och Aspeboda, Svärdsjö, Sundborns.
Vika, Torsångs, Stora Tuna, Säters, Stora Skedvi, Husby, Hedemora,
Norr-bärkc ocli Söderbärke tingslag samt Folkare härad; dels nordligaste Dalarne,
eller Orsa, Älfdals och Särna-Idre tingslag. Till Västsverige, med högre
äktenskaplig fruktsamhet, höra alltså Grangärde, Malungs, Näs, Gagnefs,
Leksands Rättviks och Mora tingslag. Jfr vidare sid. 225 här ofvan.
Inom hvart och ett af tingslagen inom länet (efter gamla indelningen)
samt i städerna har folkmängden vid olika tidpunkter uppgått till de belopp,
som utvisas af tabellen sid. 434. Mellan 1880 och 1910 har folkmängden i
Södra Dalarne ökats med 32 \, men i Östordalarnc endast ined 15, och i
Västerdalarne med s %.
Under de hundra ären från 1810 till 1910 har födelscöfvcrskottet i
Kopparbergs liin sammanlagdt uppgått till 175,232 individer. Folkökningen
däremot har endast hunnit till 114.747, hvadan alltså utflyttningen beröfvat
länet 60.485 personer. Städerna, tagna för sig, ha haft en vinst genom
inflyttning, uppgående till något öfver 5,000 personer, och äfven för några tingslag
på landsbygden hafva inflyttningsöfverskott förekommit, nämligen för Folkare
härad omkring 2.000 personer, för Stora Tuna tingslag likaledes omkring
2,000, för Kopparbergs och Aspeboda tingslag (egentligen Falu landsförsamling)
1 Se Bilaga V, sid. 95 * — a F8r ären 1851 70 liar nettoutvandringen ansetts
ungefärligen motsvara den uppgifna bruttoutvandringen; jfr anm. sid. 228
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
