Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LÄNSÖFVBBSfKTER.
KOPPARBERGS LÄN.
439
sedan järnvägarna skaffat förbindelse ined andra orter inom Sverige, är
förbindelsen med Norge synnerligen ringa.
Under de senaste sextio åren äro sammanlagdt 38,401 emigranter
uppgifna från Kopparbergs län. Af dem gingo 37,201 till utomeuropeiska länder.
514 till Norge, 58 till Danmark, 353 till Finland ocb Ryssland, 114 till
Tyska riket ocb 161 till öfriga länder i Europa (eller okänd ort). Antalet
immigranter är kändt endast för de senaste fyrtio ären ocb utgjorde 4,434.
Af dem kommo 3,430 från främmande världsdel, 549 från Norge (alltså flere
än emigranterna dit), 48 från Danmark ocb 407 från öfriga europeiska
länder.
På Dalarnes olika orter iir emigrationen ganska ojämnt fördelad. Ilögst
var den (åren 1881/1900, den enda tidrymd för hvilken den ännu kan
studeras sockenvis) från Äppelbo, Järna, Älfdalen, Våmhus, Sollerön, Hosjö kapell.
Venjan, Grangärde, Nås, Stora Tuna och By, alltså från mycket olikartade
trakter. Minst äter var emigrationen (åtminstone nettoutvandringen) frän Särna,
Svartnäs, Svärdsjö Vika, Amsberg, Bjursås, Hedemora, Stora Skedvi in. fl.
socknar. Mycket ringa var den också i Leksand och Siljansnäs, men här
återkommer \iil samma förhållande som redan påpekats för flere andra orter: att
deras utvandring till stor del ingår i utvandringen frän Stockholm (eller, litet
längre tillbaka, från de norrländska sågverken).
Näringsverksamheten. Af länets befolkning år 1900 hämtade nära
37 procent sin utkomst af industri, handel och samfärdsel, mot 39 à 40
procent inom riket i dess helhet. År 1840 hörde hit endast 5 å 6 procent
af Kopparbergs läns befolkning (mot nära 11 procent för riket);
industrialiseringen har alltså sedan dess gjort mycket stora framsteg.
Af Jordbruket och dess binäringar lifnärdo sig ännu ar 1900 fullt
58 procent af länets folkmängd. Af länets jord upptager åkern ej fullt I
procent; ängens areal är i det närmaste lika stor. Skogen omfattar nära 74
procent och impcdimenten m. in. omkring 19 procent.
På gruud af den betydliga skillnaden i naturbeskaffenheten mellan
länets sydöstra och nordvästra delar iir åkerjordens relativa utbredniug mycket
olika. Mest uppodlade äro slättbygderna mellan Falun och Hedemora, där
Torsång med 30 % odlad mark utgör maximum. 1 skarp motsats härtill har
största delen af öfre Dalarne mindre än 1 åker. Härtill samverka
säkerligen klimat, jordmån och det afskilda läget. Inom silurområdet vid Siljan
är den odlade jordens utbredning rätt betydlig, ehuru detta ej kommer till
synes i dc siffror, som angifva arealen pr tingslag, enär dessas gränser sträcka
sig långt in på urbergsomrädet. Inom bergslagsomradet i söder iir
åkerarealen obetydlig (3t>—6 •„), alltså ungefärligen öfverensstämmande med
forhållandet inom angränsande delar af Västmanlands och Örebro län.
Att den odlade jordens afkastning inoin Dalarne är synnerligen stor.
är ju allmänt bekant. Till största delen beror detta förhällande
otvifvelaktigt mera af den pä åkern nedlagda omsorgen iin pä klimat, och jordman.
Bördigast äro otvifvelaktigt silurtrakterna eller de områden, t. ex. Leksand,
dit inlandsisen medfört fragment af dessa bergarter. Länets öfverlägsenhet
i fråga om skörderesultatet framträder särskildt beträffande potatisen, hvilket
förhållande säkerligen till stor del är att tillskrifva den för denna växt
synnerligen lämpliga, sandiga jordmånen, hvarjämte den till följd at’ det relatift
härda klimatet är bättro skyddad mot parasitsvampar än i landets sydligare
delar. I fråga om skörderesultatet bör vidare påpekas, att oin också
spannmålsskörden pr hektar är betydligt större i nordväst än i sydöst (jfr t. ex.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
