Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LÄXSÖFVEBglKTEK. KOPPAKBBRIiS LAX.
441
länets oeh äfven hela Sveriges järnverk är det vid Dalälfvens fall på Tuna
slätten anlagda Domnarfvet ; det är för öfrigt det största af hela världens med
träkol drifna järnverk.
I jämförelse med järnmalmen äro länets öfriga malmer af mindre
betydelse. Falu koppargrufva liar som bekant varit af utomordentlig vikt för
hela värt lands ekonomi, mon numera är den i det närmaste utbruten efter
att åtminstone till för ett par tiotal år sedan — ha gifvit mera koppar
än någon annan grufva på jorden.
Om den industri, som drifves i samband med trävarnliandteringen,
är taladt redan bär ofvan. Någon annan industri, än den som betingas af
skogen, bergarterna och malmerna, gifves knappast ännu i Dalarne, frànsedt
handtverket och hemslöjden.
Länets bägge största älfvar (Östra och Västra Dalälfven) och deras
förenade nedre lopp äro naturligtvis af stor vikt såsom förbindelsevägar genom
sina dalgångar, såsom flottleder och pa grund af den vattenkraft de erbjuda.
Åtskilliga af vart lands största anläggningar af sistnämnda slag drifvas af
Dalälfven, t. ex. Kvarnsveden och Domnarfvet, Bullerforsen, Avesta och
Mockfjärd. Kraften användes till största delen vid järn- ocb pappersbruken.
Af länets stSdor har Falun såsom bekant haft en intressant historia
sedan mänga århundraden. Det \ar länge en af våra icke blott mest kända,
utan äfven mest betydande städer, .innu ar 1800, när folkmängden var
icke långt frän 5,000, var Falun den sjunde i ordningen af Sveriges
stadssamhällen, större än Malmö, Hälsingborg, Eskilstuna, Jönköping och ett
dussintal andra, som nu längesedan växt Falun öfver hufvudet. Stadens
ogynnsammaste tid var den första tredjedelen af 1800-talet; är 1H40 hade
folkmängden gått ned till endast 4,000. En ny tid begynte för Falun genom
järnvägarna; sedan dess liar utvecklingen varit oafbruten, om än mestadels
langsam. Den omgifvande bygdén är i vara dagar ganska starkt
industrialiserad, och äfven staden själf har en del industriella anläggningar. Med
förstäderna äger Falun numera något öfver 13,000 inb. — Hedemora har gjort
några framsteg under senare är.
I Kmigrationsutrcdningens Bilaga XVII äro offentliggjorda uttalanden
i ämnet af länets Hushållningssällskap, jägmästaren i Västerdalarnes revir,
kronolänsmannen i Venjan, pastorsämbetena i I.ima och Mora. länets förste
provinsialläkare samt provinsialläkaren i Orsa.1
Länets Hushållningssällskaps förvaltningsutskott meddelar angående
jordbrukarnes ekonomiska ställning bland annat följande. Biförtjänster, som här
i länet sta do mindre hemmansägarne till buds, äro hufvudsakligen
skogs-och bergsbruk samt körslor och arbeten vid däraf uppkommen industri,
körning af foror, snickeri, smide, målare- och murarehandtverk, gelbgjuteri,
båtbyggeri, laggkärlstillverkning, beredning af skinnvaror, gärdfarihandel, slakteri
samt kvinnlig hemslöjd. Af dessa äro förtjänsterna vid skogsarbeten på alla
orter af öfvervägande betydelse. Genom de förökade afverkningarna och de
nya industrier, som för skogsprodukternas tillgodogörande så småningom
uppstått, hafva tillfällen till förvärf a detta område under årens lopp alltmera
ökats. Oaktadt dagatlöiiingarna samtidigt äfven stigit, hafva dock, på grund
af ökad arbetsöfning ocb konkurrens, ackordsprisen minskats och nedgått ända
därhän, att, ehuru man t. ex. nu lägger mer än dubbelt så stora lass mot
hvad man gjorde för 30 å 40 ar tillbaka, har man ändå ej afsevärdt mera
1 Jfr sid. 224 hiir ofvan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
