Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
45 i K Ml G E A TI ÖN S ti T R KII XIN G K \ . BKTÄNK ANDK.
Tal». 177. Emigration och immigration i Gäfleborgs län, åren /Si’)/ I!)It).1
Ären [-Medel-folkmängd-] {+Medel- folk- mängd+} Emigranter. Im migranter. [-Nctto-ntvan-dring."-] {+Nctto- ntvan- dring."+}
Till
utom-europ. 1. Till europ. Summa, länder. Krän UtOlU- europ. 1. Krän europ, länder. Sam ni a.
1851 60 . . . 127,115 1,190 49 1.239 1,239
1861 70. . . 142.575 5.476 288 5764 5.764
1871 80 . . 163.215 2;.’.74 117 2.991 127 420 547 2i444
1881 90 . . . 191,889 9,835 375 10.210 465 408 873 9,337
1S91 00 . . . 220,162 6,193 261 6.454 1,025 341 1,366 5,0*8
1901 10 . . . 246.403 11,614 401 12,015 1.178 502 1 680 10,335
särskildt kraftig tillväxt i detta lä». Samtliga de öfriga norrländska länen
företedde betydligt högre tal. Gäfleborgs län anslöt sig vid denna tid mera
till mellersta Sverige än till Norrland.
Mellan 1880 och 1910 har folkmängden fortfarande vuxit i
jordbruks-socknarna i Gäfleborgs län, — i allt. med 23 procent. Motsvarande tal för
samma ortsgrupp var i Västernorrlands län 27 procent, och i Jämtlands län
28 procent. Däremot rädde nu i hela mellersta och södra Sveriges
jordbruksbygder folkminskning. Gäfleborgs län har alltså nu anslutit sig till
Norrland, icke till mellersta Sverige. Och förklaringen till att, folkökningen kunnat
fortgå ligger icke i landtbrukets utveckling, utan iir helt och hållet,
skogsbrukets förtjänst.
Öfvergå vi till Gäfleborgs läns öfrigt* socknar samt städerna, finna vi
för åren 1800 65 en folkökning af 77 procent. Detta är till och med under
det samtida riksmedeltalet för gruppen, hvilket hann till 86 procent.
Industrielt var tydligen ännu svag här uppe, och städerna gjorde icke några
märkligare framsteg. Men äfven mellan 1880 och 1910 håller Gäfleborgs län
icke fullt måttet. Folkökningen i dess industrisocknar och städer uppgick
under dessa är till 60 procent, medan riksmedeltalet var 65 procent. Den
starkaste tillväxten faller i Gäfleborgs län under en tidrymd (1866/80), som
i dessa våra öfversikter icke närmare behandlas, såsom frän folkökningssynpunkt
i allmänhet af mera indifferent karaktär.
Emigrationen började, egendomligt nog, mycket tidigt i dessa aflägsna
bygder. Måhända var det den beryktade Erik .lansson, som gaf stöten härtill.
Både under 1850- och 1860-taleii var länets siffra betydligt större än
genomsnittet för riket. Sedan följde en tidrymd af trettio år, mellan 1870 och 1900,
länets guldålder, under hvilken emigrationen var, jämfördt med rikssiffrorna,
ganska lindrig. Under de senast gångna åren, då all slags utflyttning frän länet
tagit fart, har äfven emigrationen varit högre än för riket i gemen.
l of samtliga de sextio åren mellan 1850 och 1910 äro för Gäfleborgs
län upptagna 38,673 emigranter. Af dem gingo 36,882 till främmande
världsdelar. 414 till Norge, 166 till Danmark, 570 till Finland eller Ryssland
och 641 till öfriga länder eller okänd ort. Immigranternas antal är kändt
endast för de senaste fyrtio ären och uppgår till 4,466. Af dem kommo 2,795
frän främmande världsdel, 405 från Norge och 877 från Finland eller
Ryssland, hvarifrån invandringen plägar vara större än utvandringen.
! 8c Bilaga V. sid. 90*. — ! Fiir åren 1851 70 har nettoutvandringeii ansetts
ungefärligen sammanfalla med den uppgifna hruttontvandringen; jfr anm. sid. 228.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
