Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lXnsökveksiktek.
(IÄFLEBORItS LÄN.
kommer det sig, att. det norrländska jordbruket f. n. har att betala de i
realiteten dyraste arbetspriser, vida dyrare än industriens.
Jordbrukaren får sina produkter i allmänhet för lågt betalade, och det
kan visserligen ej annat än gräma honom, dä exempelvis en mjölkhandlare,
som betalat honom 9 å 10 öre pr liter för mjölken, själf af sina kunder
mottager 15 16 öre för samma kvantum. Mellanhanden erhåller således
här en oskäligt hög profit. Detsamma iir förhållandet vid försäljningen af
spannmål, slaktdjur, ägg och alla andra produkter af jordbruket. I synnerhet
äro förhållandena i slaktdjurshandeln att betrakta såsom rent af olidliga.
Nu kan det visserligen synas, som om landtbrukarne själfva ägde största
skulden i dessa missförhållanden, enär de genom bildandet af föreningar för
sina produkters gynnsamma försäljning borde vara i stånd att bestämma
priserna, men betänker man vår allmoges medfödda tröghet, dess tålmodighet
att bära oförrätter, dess på grund af flera orsaker bristande förmåga af
samarbete och enighet samt till slut äfven den stora bristen på upplysning
och kapital, sa kan man med fullt fog uttala den åsikten, att en kraftig
upplysning om försäljningsväsendets rätta ordnande och tillhandahållandet af
billiga penningar till dess genomförande i form af andelsmejerier och
andels-slakterier m. m. vore synnerligen önskvärda, icke minst därför, att det lönande
jordbruk, som däraf med full visshet blef en följd, skulle bäst af allt höja
aktningen för jordbrukaren och hans gärning och öka den kärlek till jord
och hein, som först af allt är nödvändig för emigrationens motarbetande.»
rttalandena i torpare-, kredit- och egnahemsfrågorna beröras i det följande.
Kronolänsmau Arvid Delin i Arbrå skrifver bland annat: »Distriktet, som
utgöres af Arbrå och Undersviks socknar, har under min 28-åriga verksamhet
som länsman härstädes undergått en högst väsentlig förändring, med jämnt
stigande utveckling. Ar 1879 öppnades norra stambanan för allmän trafik,
och med detsamma väcktes intresset för användandet af Ljusnans väldiga
vattenkraft vid Arbrå ström i industriens tjänst. Som orten lämpligast kan
betecknas som skogsbygd, vände sig intresset först mot tillgodogörandet af de
rikliga skogsprodukterna, och flera sågverk anlades samt redan i början pa
80-talet en mekanisk verkstad, hvilka anläggningar hade sina hufvudsakliga
intressenter inom socknen. Före järnvägens framdragande voro dessa socknar
niera isolerade och dess befolkning i allmänhet välbärgad, med enklare vanor
och lefnadssätt samt större förnöjsamhet. Den ökade skogsafverkningen tillförde
orten betydande kapitaltillgangar samt rikligare tillfällen till inbringande
arbetsförtjänst, såväl för bönderna som ortens arbetarebefolkning
(backstugu-sittarne), hvaremot behofven ökade och förnöjsamheten minskade. Slutligen
började bolagsverksamheton en reduktion af bondeklassen, genom inköp af
det ena hemmanet efter det andra, allt för skogens skull. Närmaste följden
häraf har blifvit en minskad bondestam samt ökadt antal lägenhetsägare,
som af bolagen förvärfvat jord utan någon som helst skogsrätt, hvilket gör
att dessa lägenhetsägare äro ytterst beroende af tillgänglig arbetsförtjänst.
Någon massutvandring från detta länsmansdistrikt har aldrig förekommit.
°ch jämfördt med andra orter kan sägas att utvandringen härifrån varit
obetydlig, beroende på den hittills rådande goda arbetsmarknaden. Jordbruket
inom denna ort iir tämligen högt uppdrifvet och lämnar i allmänhet
skörderesultat, som, med måttliga anspråk, ger god ränta a jordvärdet samt »föder
main. Genom de rikliga tillfällen till arbetsförtjänst, som vår industri och våra
fabriker lämna, ökas svårigheten för jordbrukaren att erhålla erforderligt
arbetsbiträde; och då sådant erhålles, faller sig detta ganska dyrbart. Drängtjänster
äro sällsynta, arbetare pä stat förekomma icke, och det yngre kvinnliga släktet
är för iint. för ladugårdsskötsel. För jordbruket användes most tillfälliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
