Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
länsöfversikter. västernorrlands län. 467
Tnl>. 1S4. Emigration och immigration i Västernorrlands län, uren 1851! 1910}
Ären [-Medel-folkmängd.-] {+Medel- folk- mängd.+} Emigranter. Immigranter. [-Netto-utvandring."-] {+Netto- utvan- dring."+}
Till
ntom-ourop. 1. Till ourop. länder. Snmma. Frän atom europ. 1. Friln en rop. länder. Summa
1851 60 . . . 107,836 75 75 . 75
1861 70 . . . 126,558 1,181 116 1.327 1,327
1871 80 . . . 161,100 1,498 283 1.781 43 732 175 1.006
1881 90 . . . 1SK,481 5,484 557 6.041 188 944 1.132 4,909
1891,00 . . . 218.906 9,760 621 10,881 847 1.305 2.152 8,229
1901/10 . . . 211,306 11,695 662 12,357 1,132 1,212 2.344 10,013
Västernorrlands siffror anmärkningsvärdt stora. Länets betydande höga
totalsiffror för folkökningen bero alltså egentligen därpå, att industribygderna här
utgöra en jämförelsevis stor andel af det hela.
Emigrationen har på de senaste sextio åren bortfört i allt 31,962
personer från Västernorrlands län. Närmare detaljer framgå af tabellen bär
ofvan. Ännu under 1880-talet nådde Västernorrlands relativa utvandringssiffra
icke till hälften mot rikets. I nder 1890-talet steg den i det närmaste upp
till riksmedeltalet, och åren 1901/10 har den öfverskridit detsamma. Håller
nian sig till nettoutvandringen, led Västernorrland redan under 1890-talet
relatift större förlust än riket i dess helhet.
Under 1880-talet var den relativa utvandringssiffran högst i Ed, Stöde,
Njurunda, Alnö, Timrå och Sköns socknar, alltså i flera af de förnämsta
industridistrikten. Man återfinner det ofta förut iakttagna draget, att
industribefolkningen är rörligare än jordbruksbefolkningen, när det gäller flyttning
till främmande land, och äfven mera känslig för konjunkturerna. Under
1890-talet visade länets industrisocken »par préférence», Skön, den relatift
högsta utvandringssiffran af alla. Därnäst kommo Timrå, Njurunda och Alnö,
— fortfarande alltså socknar som företett en betydande utvandring redan
under 1880-talet.
Inom en stor del af norra Ångermanland var före sekelskiftet emigrationen
så godt som okänd. Förhållandet var väl här, som i så många andra delar
af värt land, att man först försökte sin lycka i hemortens städer och
industridistrikt. När man så till sist emigrerade, var det frän den nya hemorten
man utskrefs, icke från den ursprungliga. Eget nog har, såsom nyss visats,
förhållandet icke varit likadant inom omgifningarna kring Sundsvall. Där har
nian emigrerat direkt till Amerika, icke först flyttat till staden. Mon detta blir
naturligt, om man erinrar sig, att Sundsvalls omgifningar äga större folkmängd
och rikligare arbetstillfällen än staden själf. Det är icke här, såsom annars,
att staden skapat sig förstäder i sina omgifningar; det är snarare omgifningarna
som skapat staden, i dess nuvarande utsträckning. — Under det nya seklet
liar emigrationen ökats starkt äfven från de förut skonade delarna af
Ångermanland, hvilket blir begripligt när man erinrär sig sågverksrörelsens
stagnation i våra dagar och därmed följande brist på nya arbetstillfällen. Närmare
data i detta ämne meddelas i tabellen ä nästa sida.
Af de 31,962 emigranterna från Västernorrlands län under de senaste
sextio åren hafva 28,133 vändt sig till Förenta Staterna, 1,077 till Finland
1 Se Bilaga V, sid. 95*. — ’’ Fßr ären 1851 70 iir ncUoutvandringen ansedd
ungefärligen sammanfalla med den uppgifna bruttoutvundriugen, jfr anm. sid. 228.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
