Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
478 emigkationsirruedninoen. lietänkande.
Tal». IS". Folkökningen i Jämtlands län från 1810 till 1910A
Ären [-Folkmängd-] {+Folk- mängd+} vid periodens Slut. [-Folkökning. Födelseöverskott. Omflyttnings-resultat.-] {+Folk- ökning. Födelse- över- skott. Omflytt- nings- resultat.+} Däraf
Inrikes. Utrikes.
1810..... 34,172 •
1811 20 .... 37,657 + 3.485 4.324 — 839 — 839 —
1821 30 ... . 43,061 l- 5.404 5,552 — 148 — 148 —
1831 40 .... 46,690 + 3,629 4.382 — 753 — 753 _
1841 f>0 .... 03,282 + 6.592 6,374 + 218 + 218 —
1861/60 .... 62,242 + 8,960 7,903 + 1,057 + 1.174 — 117
1861/70 .... 70,413 + 8,171 + 13.079 9,077 — 906 + 432 — 1,888
1871 80 ... . 83,192 11,397 + 1,682 + 2.326 — 644
1881 90 .... 100,289 + 16,7!>7 15,787 14.765 + 1.010 + 4,892 — 3,882
1891 00 .... 111,391 + 11.102 — 3,663 + 77 - 3.740
1901/10 .... 118,115 + 6.724 14,988 — 8,264 — 1,263 — 7,001
som ofvan angifvits, är ilet naturligt, att äfven moränen till sin
sammansättning är högst varierande. Synnerligen stenig oeli ofruktbar är den inom
por-fyromradet i Härjedalen, men i motsats därtill lerig och starkt kalkhaltig
inom det jämtländska silurområdet. Kalkhalten aftager vanligen ganska
hastigt i den män man aflägsnar sig från själfva silurfältet, men ännu rätt långt
Os ter om detta, t. ex. i Ragunda socken, träffas i moränen kalkstensstycken.
Emedan inlandsisen under sista skedet af sin tillvaro inom västra Jämtland
rört sig frän öster mot väster, är det likväl hufvudsakligen ät detta liåll, som
fragment af silurområdets bergarter till större myckenhet finnas inblandade i
morängruset. Ännu så lungt i väster som vid Äro och Dufed bar
moränlerans kalkhalt visat sig kunna uppgå till 10 %. Äfven rullstensgruset är ofta
kalkhaltigt, stundom till och med i högre grad än den omgifvande moränen.
Här och där i västra Jämtland tinnes en kalkhaltig lera, som a (lagrats
i de sjöar, hvilka under ett visst skede af istiden uppdämdes till en ganska
betydlig höjd; Storsjön, Kallsjön m. fi. äro de nutida återstodenia af dessa.
Mot istidens slut afsmälte nämligen landisen tidigare inom det egentliga
fjällområdet ku inom låglandet i det centrala Norrland, så att en stor ismassa
blef kvarliggande öster om Storsjön och uppdämde därigenom afloppet från
sjöarna väster därom, så att de erhöllo långt större ytor än deras nutida.
Äfven sand- och leraflagringarna i älfdalarna äro stundom afsevärdt
kalkhaltiga, t. ex. de berömda »Ragunda bottnar» i Indalsälfvens dalgång. Kalktuff
ocb bleke äro mycket allmänna i Jämtland, särskildt inom silurområdet.
Sistnämnda kalkbildning, som stundom liar flera meters mäktighet, finnes
afsatt dels på bottnen af åtskilliga sjöar och dels under torfven i en stor mängd
mossar.
Inom Härjedalen äro visserligen de lösa jordarterna mindre i detalj kända,
men det är föga sannolikt, att kalkhaltiga sådana ha någon iiämuvärd
utbredning.
Länets torfmarker upptaga ofantliga arealer. På grund af bristande
kartmaterial kan en exakt uppgift icke meddelas, men 12 % af bela ytvidden
torde dock vara en minimisiffra. Viktigast äro de, soin utbreda sig inom
silurområdet; i likhet med de flesta öfriga inom länet äro de kärrmarker;
endast ett fåtal utgöres af högmossar. Väldiga vidder äro synnerligen
lämpliga för uppodling; arealen häraf har beräknats uppgå till omkr. 20 kvad-
1 Länsgränserna iiro här umlicrade, säsom i Bilaga V, Tab. 68, och talen förete
därför emärre afvikelser mot t. ex. samma bilagas Tab. 50 och 31.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
